Vad som kan komma är förslag om färre ledamöter i direktionen och tydligare skrivningar kring att Riksbanken ska ta bredare hänsyn än enbart inflationen. Den bedömningen gör flera ekonomer, däribland Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten.
I en intervju med Nyhetsbyrån Direkt säger Kerstin Hallsten att det finns ett behov av flexibilitet kring penningpolitiken.
– I förarbetena till riksbankslagen finns angivet att Riksbanken ska den stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Att Riksbankens ska bedriva en flexibel penningpolitik finns därmed på sätt och vis redan inskrivet, men det bör förtydligas. Det är inte motiverat i alla lägen att enbart fokusera på det inflationsmål Riksbanken satt upp eftersom det riskerar att leda till att man bygger upp obalanser och risker på andra områden, säger hon.
Hon säger att målet för Riksbanken i slutänden är en god ekonomisk utveckling och att inflationsmålet endast är ett medel för att uppnå detta. Riksbanken bör därför ta bredare hänsyn, bland annat just till risker men också andra myndigheters arbete, där till exempel Riksbankens kamp för att få upp inflationen samtidigt försvårar för Finansinspektionens makrotillsyn.
– Riksbanken bör fundera över i vilken mån de försvårar för andra myndigheter. Ur industrins perspektiv är det också olyckligt om Riksbanken lägger sig i lönebildningen, säger Kerstin Hallsten.
En annan sak hon tycker Riksbanken borde fokusera mer på är strukturella förändringar.
– Risken i dag är att man har för stort fokus på de närmaste åren och därför kanske missar strukturella faktorer som driver inflationen och som kan motivera att man under en tid avviker från inflationsmålet, säger hon.
