– Grunden är konkurrenskraften. I avtalsförhandlingarna utgår vi ifrån den internationella konkurrenskraften och det innebär inte alltid reallöneökningar, underströk Per Widolf.
Det var på temat ”Renässans eller stagnation för basindustrin” som Industriarbetsgivarna arrangerade ett seminarium i Almedalen om förutsättningarna för svensk basindustri inför avtalsförhandlingarna senare i år. Enligt en ny rapport har produktionsvärdet i svensk basindustri minskat med 7 procent mellan 2005 och 2017. Orsakerna till tappet är bland annat långa tillståndsprocesser, svårigheter att rekrytera rätt kompetens och höga arbetskraftskostnader.
– I Sverige har vi bland de högsta arbetskraftskostnaderna i världen. Vi anser att fakta talar för att vi måste ha en nedväxling av löneökningstakten i Sverige. När vi bygger och rustar vårt hus måste vi träffa avtal som ger oss förutsättningar för en bra internationell konkurrenskraft, för vi tävlar mot de bästa i världen, sade Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna.
Hidesten var bekymrad att Industriavtalet ifrågasätts och över ”det pågår krypskytte mot Industriavtalet” från flera olika håll.
– Industriavtalet har under en lång tid gett en god samhällsekonomisk utveckling i Sverige. Tidigare hade vi en lönebildning som förstörde den svenska konkurrenskraften.
Också Tomas With, vice förbundsordförande för IF Metall, underströk att vi måste värna den modell vi har med Industriavtalet.
– Annars får vi riktiga problem med lönebildningen, sade han.
”Kronan ingen krockkudde”
Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, ser den svaga produktivitetstillväxten som bekymmersam.
– Det behöver inte vara ett problem att arbetskraftskostnaderna är höga om produktiviteten är hög, men det har den inte varit i Sverige, samtidigt som arbetskraftskostnaderna är bland de högsta i världen, sade hon.
Den svaga svenska kronan har fungerat som en krockkudde, ”men det betyder inte att den är en krockkudde”, enligt Hallsten.
– Problemet är att man tror att man räddas av den svaga kronan, omvandlingstrycket minskar och man riskerar att stå där med höga kostnader, om kronan stärks, sade Hallsten.
Hon fick medhåll av Carl Haglund, ordförande för näringslivets forskningsinstitut Etla och tidigare statsråd i Finland. Han varnade för att Sverige kan få samma problem med kronan som Finland fick efter Nokias kollaps. Nu har Finland repat sig.
– Skälet till att basindustrin, till skillnad från i Sverige, har ökat i Finland är att det för några år sedan stod klart att något måste göras. Då ingicks ett konkurrenskraftsavtal som på senare år börjat få effekt. En annan faktor var övergången inom skogsindustrin från tidningspapper till cellulosaproduktion, sade han.
I seminariet ”Avtal20 – Renässans eller stagnation för basindustrin” medverkade Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall, Henrik Sjölund, vd och koncernchef Holmen, Carl Haglund, ordförande för näringslivets forskningsinstitut Etla samt tidigare minister och partiordförande Svenska folkpartiet i Finland, Tomas With, vice förbundsordförande IF Metall och Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer.
Från Industriarbetsgivarna medverkade vd Per Hidesten, förhandlingschef Per Widolf och chefekonom Kerstin Hallsten.
Relaterade länkar:
