Till och med kollapsen i framtidsutsikterna i samband med att pandemin slog till i mars 2020, bleknar i jämförelse med effekten av kriget i Ukraina. Faktum är att det månatliga raset i mars 2022 är det särklassigt största som inträffat så långt tillbaka som vi har data, det vill säga till början av 1990-talet. För hela tyska näringslivet sjönk i mars index för framtidsutsikterna med hela 13,3 indexenheter till 85,1.
200 000 fler sysselsatta tack vare efterfrågan på Sveriges export
otalt 1,375 miljoner personer var sysselsatta 2018 tack vare efterfrågan på svensk export enligt OECD:s beräkningar. Det innebär en ökning med nära 200 000 fler sysselsatta tack vare efterfrågan på Sveriges exportprodukter på åtta år, mellan 2010 och 2018. Det är en kraftig återhämtning efter finanskrisen, 2008-2010, då 160 000 exportberoende jobb försvann.
OECD:s siffror visar också att det var främst den direkta sysselsättningen som återhämtade sig efter krisen Antalet indirekt sysselsatta, alltså bland leverantörer av insatsvaror och tjänster till exportföretag, var fortfarande klart lägre 2018 jämfört med innan finanskrisen.
Bakom ökningen av den direkta sysselsättningen finns både industri- och tjänsteföretag, visar mer detaljerade data från Statistiska centralbyrån (SCB), vars statistik sträcker sig ytterligare ett år till 2019. SCB:s data visar att antalet sysselsatta med koppling till Sveriges export hade ökat med drygt 109 000 från 2015 till 2019 .
Ökningen av den totala sysselsättningen för exporten förklaras dels av att exportindustrin skapat tusentals fler jobb och särskilt bland sina leverantörer under perioden. Dels förklaras ökningen av att tjänsteproducenter ökat sin egen export och därmed sin direkta sysselsättning som beror på efterfrågan på deras export av tjänster.
Kriget i Ukraina påskyndar omdirigeringen av globala värdekedjor
Produktions- och leveransstörningar under Coronakrisen och nu även i samband med kriget i Ukraina talar för att allt fler företag ser över sina globala värdekedjor. Detta är dock inte ett helt nytt fenomen som uppkommit under de senaste två åren. Vi noterade redan innan pandemin en ny trend av nedkortade globala värdekedjor. I vår rapport ”Sveriges exportsektor växer” från våren 2019 visade vi att exportindustrins globala värdekedjor under åren efter finanskrisen 2008 kortats ned genom att industrin ökat sin direkta produktion i Sverige.
Rysslands invasion av Ukraina medför ytterligare störningar i många länders globala värdekedjor. Å ena sidan svarar Ryssland och Ukraina för en relativt liten andel av den globala ekonomin. Tillsammans svarar de för endast 2 procent av global BNP och en ungefär lika liten andel av den globala världshandeln. Å andra sidan spelar de två länderna en relativt stor roll i den globala ekonomin vad gäller leveranskedjor av en rad rå- och insatsvaror.
Kriget i Ukraina har dessutom satt fingret på många OECD-länders beroende av fossil energi med stor risk för prischocker och brist på energi.
Omfattningen av konfliktens påverkan på världsekonomin är högst osäker, och kommer bero på hur länge kriget kommer att pågå och vilka policyåtgärder som kommer att sättas in för att hantera krisen. OECD drar ändå slutsatsen att kriget helt klart kommer att dra ned den globala produktionstakten på kort sikt och medföra stor press uppåt på inflationen.
OECD har med hjälp av en prognosmodell och valda antaganden kommit fram till att den globala tillväxten kan komma att bli en procentenhet lägre och inflationen nära 2,5 procentenheter högre till följd av kriget i Ukraina, räknat från dess start och ett år framåt.
Ta del av mer analys
Varje vecka skickar Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen ut ett nyhetsbrev från Industriekonomerna. Texterna ovan är ett utdrag från detta nyhetsbrev, där Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Prenumerera här.
