01 april 2022

Finansmarknaderna som finansorakel – tydlig signal om recession


dollarsedlar Foto: Mostphotos

Den mest pricksäkra recessionsindikatorn är USA:s obligationsmarknad: lutningen på den så kallade avkastningskurvan, det vill säga skillnader i räntor på obligationer med olika löptider. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet.

I kölvattnet av stigande inflation och signaler om kommande penningpolitisk åtstramning, har USA:s avkastningskurva snabbt blivit flackare de senaste månaderna. Skillnaden mellan 10-årsräntan och 3-årsräntan är redan negativ och skillnaden 10-år till 2-år närmar sig också snabbt nollstrecket.

I takt med att Federal Reserve fortsätter att höja styrräntan talar allt för att avkastningskurvan kommer att invertera kraftigt framöver. I ljuset av historiska erfarenheter ligger det därför nära till hands att förutspå en recession i USA, kanske inom det närmsta året, utlöst av en penningpolitisk åtstramning.

Somliga hävdar att avkastningskurvan inte bara har ett prognosvärde utan de facto också spelar en roll i och påverkar konjunkturförloppet. Andra hävdar att den statistiska samvariationen mellan avkastningskurvan och recessioner bara är ”ett falskt samband” och inte speglar en kausalitet. Det finns gott om exempel på den typen av falska samband i det verkliga livet. Exempelvis ökar inköpen av presentpapper, juletiketter och julglögg kraftigt veckorna före julafton. Det betyder visserligen inte att dessa inköp orsakar julafton men de fungerar ändå utmärkt som ledande indikator för stundande helger.

Sammantaget talar mycket för att USA trillar ner i recession under det kommande året. Som vi påpekade i tidigare nyhetsbrev hänger den svenska konjunkturen fortfarande intimt ihop med USA:s. Skulle USA gå in en period med betydligt svagare ekonomisk aktivitet talar det mesta för att Sverige dras med.

Hushållen räknar med ännu högre inflation och bolåneräntor

Hushållens konfidensindikator föll kraftigt i mars, med hela 15,5 enheter, enligt KI:s barometer. Nedgången är till och med större än i början av finanskrisen 2008. Nu faller förtroendet till följd av en särskild mix då hushållen bland annat förväntar sig en ännu högre inflation än i dagsläget och dessutom stigande bolåneräntor. Det innebär ett abrupt trendbrott i hushållens uppfattning om utsikterna för sin egen ekonomi vilket sannolikt kommer påverka deras konsumtion framöver.

Hushållens uppfattning i februari om vad inflationstakten uppgick till i februari låg på 7,6 procent, högre än den faktiska siffran på 4,5 procent. Hushållen förväntar sig vidare att bolåneräntorna ska stiga snabbare än tidigare. Om ett år räknar hushållen nu med att den rörliga bolåneräntan kommer att ligga på cirka 3,1 procent och om fem år på cirka 3,9 procent

Hushållens förväntningar på den egna ekonomin de kommande 12 månaderna föll också kraftigt i mars, från nettotalet 10 i februari till minus 2 i mars. Hushållen har inte varit så här pessimistiska om utsikterna för den egna ekonomin sedan 1996.

EU:s industri spår minskad produktion

Utfallet i förväntad produktion försämrades över i stort sett hela linjen för industrin i EU sammantaget. Livsmedel, trävaror, papper, pappersvaror, gummi, plast, baskemikalier, metallvaror, maskinindustri, och motorfordon räknar med klart lägre fart kommande månader. Undantaget var som vanligt läkemedelsindustri som i stället skruvade upp sina produktionsförväntningar, något som är vanligt i tider av oro. Det visar EU:s barometerundersökning som omfattar medlemsländerna och i stort sett hela näringslivet, där respondenterna bland annat får svara på frågan om förväntad produktion kommande månader.

Ta del av mer analys

Varje vecka skickar Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen ut ett nyhetsbrev från Industriekonomerna. Texterna ovan är ett utdrag från detta nyhetsbrev, där Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Prenumerera här.


Ekonomi