Värstingen i sammanhanget är USA som noterade 5,4 procent i februari, den högsta noteringen sedan april 1983. Under 2021 växlade kärn-PCE (kärninflationen) upp ordentligt och har de senaste 14 månaderna ökat med i genomsnitt 0,4 procent per månad. Det kan jämföras med månatliga ökningar under åren 2014-2019 med i genomsnitt 0,14 procent
Antar vi att kärn-PCE växlar ner till 0,2 procent per månad under det kommande året, det vill säga en halvering jämfört med det senaste året men snäppet över det längre historiska genomsnittet, då landar vi i en inflation på 2,4 procent i februari 2023. Skulle istället kärn-PCE stiga 0,3 procent per månad, dubbelt upp mot det längre genomsnittet, når kärninflationen 3,7 procent om ett år. Skulle kärn-PCE öka i takt med det senaste årets genomsnitt på 0,4 procent kommer kärninflationstakten om ett år att vara knappt fem procent.
…och när toppar Sveriges inflation?
Liksom i USA var de månatliga ökningarna i svensk kärn-KPI (KPIFE) 0,14 procent under åren 2014-2019. Även i Sverige har KPIFE tagit fart på sistone men här dröjde det ända till kring årsskiftet 2021-22. Den genomsnittliga månadsförändringen sedan augusti förra året är 0,4 procent
Vi antar att månadsförändringarna i KPIFE blir 0,2 procent det närmaste året. För Sveriges del innebär det att kärninflationen, fortsätter att stiga och toppar på drygt fyra procent i juli. Därefter faller kärninflationen tillbaka för att i februari 2023 nå 2,4 procent. Skulle istället KPIFE öka med 0,3 procent per månad det kommande året, når kärninflationen en topp på 4,7 procent i december för att falla tillbaka till 3,7 procent i februari 2023.
Sammanfattningsvis verkar det finnas förutsättningar för mest dramatik i svensk kärninflation i det korta perspektivet, jämfört med Eurozonen och USA. Mycket talar således för fortsatt stigande svensk kärninflation under flera månader medan kärninflationen mycket väl kan ha toppat i USA. Samtidigt finns det förutsättningar för branta fall i kärninflationen, i USA redan på kort sikt och i Sverige mot slutet av 2022, början av 2023.
Hög inflation blir ännu högre i Ryssland
Västvärlden har nu tagit fram ett femte sanktionspaket. Brist på varor och stigande pristryck blir en av effekterna. Backar rysk ekonomi minskar förmågan att finansiera ett krig. Som vi tidigare skrivit i veckobreven är ekonomin oftast det som avgör krig. Hittills har EU dock valt att inte införa sanktioner vad gäller exempelvis import av olja, gas och kol från Ryssland.
De sanktionsprogram som nu snabbt har genomförts minskar handeln med omvärlden vilket leder till ytterligare brist på varor och därmed fortsatt press upp på priser. Även inflationsförväntningarna har dragit iväg, uppfattningen och förväntningarna på inflationen är dessutom klart högre än faktiskt utfall.
Ryssland har därmed drabbats av ytterligare en kraftig negativ utbudschock, något som slår hårt och brett på det ryska samhället. För att verkligen sätta käppar i hjulet på rysk ekonomi skulle ett stopp av handel med rysk energi vara av stor betydelse. Det kanske inte är möjligt att genomföra detta idag då det skulle slå hårt även på länder som Tyskland och Italien. Men på sikt är det sannolikt den vägen väst kommer att gå.
Tydlig svensk avmattning – redan innan kriget i Ukraina
Statistiken för årets första månader påvisar en tydlig svensk avmattning, efter en stark avslutning av 2021. BNP-indikatorn var i februari 1,4 procent lägre än i december förra året. Avmattningen är extra tydlig i byggindustrin. Men inbromsningen är också påtaglig i tjänsteproduktionen och hushållskonsumtionen, vilket inte är så konstigt med tanke på återinförda covidrestriktioner som inte avskaffades förrän 9 februari. Även tillverkningsindustrin har utvecklats relativt dämpat.
Mycket tyder således på att svensk ekonomi hade tappat fart redan innan kriget i Ukraina bröt ut den 24 februari. Antar vi exempelvis en oförändrad BNP-indikator mellan februari och mars, indikerar detta en kvartalstakt/årstakt i Q1 på -0,7/3 procent. Detta ska jämföras med motsvarande värden för Q4 2021 på 1,4/6,2 procent. Samtidigt kan en starkare utveckling i mars inte uteslutas. Inhemsk efterfrågan kan ha studsat upp i mars som en konsekvens av att alla covid-restriktioner då avskaffats.
Oroande Ukraina-indikationer
Ännu finns ingen viktig ”hård” statistik för mars som belyser de ekonomiska effekterna av krigsutbrottet. Föga överraskande pekar dock framåtblickande indikatorer i olika barometrar på att såväl hushåll som företag blivit riktigt oroade över den framtida utvecklingen. Nu kan man inte direkt översätta vikande framtidsförväntningar till svag ekonomisk utveckling men konjunkturriskerna har helt klart ökat.
Konjunkturrapport den 11 maj
Industriekonomerna kommer med siffersatta prognoser i samband med nästa konjunkturrapport den 11 maj. Anteckna gärna datumet, inbjudan till seminarium för presentation av rapporten kommer längre fram.
Ta del av mer analys
Varje vecka skickar Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen ut ett nyhetsbrev från Industriekonomerna. Texterna ovan är ett utdrag från detta nyhetsbrev, där Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Prenumerera här.
Kontakt
