Ser vi på tillväxten för världens största exportörer EU, USA, Kina och Japan kan konstateras att uppsvinget i export med start under mitten av 2020 har stannat av förutom sista kvartalet i fjol. Kina är lite annorlunda där exporten efter Corona ökade kraftigt till första kvartalet 2021 för att därefter minska. Den tilltog dock något mellan tredje och fjärde kvartalet förra året. Detta följer i stort sett exakt det förlopp som Kinas industriproduktion visade under fjolåret.
Dessvärre ligger nu inte exportvolymen högre än före Corona undantaget Kina och EU:s externhandel. USA, EU och Japan har inte heller på något sätt tagit igen det som ”missades” under den värsta coronaperioden. Riktigt illa har det gått för EU:s internhandel som är lägre än vid årsskiftet 2019/2020 och därutöver gått sidledes sedan sista kvartalet 2020.
Världsekonomin är nu under stress. Priser på råvaror och frakter har närmast exploderat och det är svårt att finna såväl färdiga varor som komponenter i önskad omfattning. Lägg därtill att virussjukdomar fortfarande blossar upp, Kina fortsätter med sin noll-tolerans samt militära konflikter.
Majoritet av insatsvarorna i ostabila länder
För Sveriges del som är i allra högsta grad beroende av export innehållande importerade rå- och insatsvaror är läget för världshandeln naturligtvis inte speciellt muntert. Ser vi till stål, metaller och legeringsämnen som Sveriges teknikindustri i hög grad är beroende av är det kanske särskilt beklämmande. Det är en sak att få ihop snillrika produkter, en annan sak att ha bra tillgång till viktig råvara, speciellt om den ytterst återfinns i icke-snälla länder.
Var finns världens fyndigheter av malmer, metaller, mineraler, ädelmetaller och petro, olja, gas (men exkl. bauxit) enligt World Mining Data och Världsbankens definitioner? Detta är ingen kul läsning. En majoritet köps från länder som betecknas som ostabila eller extremt ostabila.
Ovanpå det så visar Amerikanska centralbankens regionkontor i New Yorks ”Global supply chain pressure index” fortfarande historiskt stor friktion i världshandeln. Att det globala indexet ändå lättat något på senare tid beror främst på något lägre globala fraktpriser.
Stigande inflationsförväntningar krokar arm med faktisk inflation
Marknadsaktörernas inflationsförväntningar enligt Prospera steg som väntat i april. Uppgången var dock endast mellan 0,2 och 0,1 procentenheter. Givet det läge vi befinner oss i nu och den koppling som finns mellan dessa förväntningar och faktisk inflation hade man kunnat förvänta sig en större upprevidering.
De ett-åriga inflationsförväntningarna, alltså vad KPI-inflationen antas vara i april 2023, uppgick till 3,4 procent. På två års sikt väntas inflationen uppgå till 2,6 procent. Och i april 2027, om fem år, bedöms inflationen vara 2,2 procent.
Enligt Konjunkturinstitutets senaste kvartalsbarometer förväntade sig näringslivet att inflationen i januari 2023 kommer att vara 3,3 procent, vilket är en uppgång jämfört med den tidigare bedömningen. Förväntningarna är därmed klart högre än inflationsmålet på två procent. Förväntningarna är samtidigt lägre än det faktiska utfallet i december 2021 och januari 2022, som uppgick till runt fyra procent, vilket skulle kunna indikera att näringslivet förväntar sig att inflationen går tillbaka under detta år. Det är också möjligt, och snarast mer sannolikt, att förväntningarna avspeglar den gradvisa uppgången som varit i inflationen under senare tid.
Vad säger då dessa förväntningar oss om den framtida inflationen? I veckobrevet den 18 februari analyserades förväntningarna i Prosperas enkät. Slutsatsen var då att dessa förväntningar tyvärr inte gav så mycket information om framtiden. Detsamma visade sig vara fallet med näringslivets förväntningar.
Vad förväntningarna speglade var snarast att inflationen är och har varit hög. Korrelationen mellan marknadsaktörernas och näringslivets förväntningar på ett års sikt och faktisk inflation om fyra kvartal är låg. Korrelationen är som högst mellan inflationsförväntningarna i dag och nuvarande inflation.
Sammanfattningsvis är alltså varken penningmarknadsaktörerna eller näringslivet speciellt bra på att bedöma framtida inflation.
Konjunkturrapport den 11 maj
Industriekonomerna kommer med siffersatta prognoser i samband med nästa konjunkturrapport den 11 maj. Anteckna gärna datumet, inbjudan till seminarium för presentation av rapporten kommer längre fram.
Ta del av mer analys
Varje vecka skickar Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen ut ett nyhetsbrev från Industriekonomerna. Texterna ovan är ett utdrag från detta nyhetsbrev, där Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Prenumerera här.
Kontakt
