22 april 2022

Fortfarande mest energi och livsmedel i inflationen


Elledning Foto: Mostphotos

Inflationen har tagit ett skutt de senaste månaderna, såväl globalt som i Sverige. I Sverige handlade spiken i inflationen initialt nästan uteslutande om direkta effekter av stigande energi- och livsmedelspriser. Kärninflationen (KPIFE), det vill säga inflationen rensad från volatila energi- och livsmedelspriser, var påfallande konstant, skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet.

Från januari har vi dock kunnat notera att priser i andra varugrupper, stigit ordentligt; så kallade andra-ordningens effekter. Följden har blivit att kärninflationen i februari nådde fyra procent.

KPIFE är ett sätt att rensa för tillfälliga utbudschocker till inflationen. Det är lätt att inse att även priserna på andra varugrupper påverkas av energi- och livsmedelspriser.

Transportpriser stod i mars för nästan 25 procent av inflationen eller 1,4 procentenheter. Det är rimligt att utgå ifrån att stigande energi- och bränslekostnader har haft en stor inverkan på priser inom transporttjänster. Adderar vi hela ökningen av transportkostnaderna till kärninflationen blir bidraget från utbudschocker till inflationen i mars 4,2 procentenheter eller drygt 2/3.

Med liknande argument som ovan är det rimligt att anta att stigande livsmedelspriser varit en bidragande faktor till det ökande bidraget från restaurang- och hotellpriser.

I mars bidrog dessa med knappt 0,4 procentenheter till inflationen. Skulle vi bara tillskriva hälften av bidraget till stigande livsmedelspriser, summerar de direkta och indirekta effekterna av utbudschockerna till 4,4 procentenheter eller nästan 75 procent av inflationen.

Stora utsläpp men tappad tillväxtkraft i Kina

Det blev en sättning för industriproduktionen i Kina i mars. Försörjningsproblem av insatsvaror och virusskräck bidrog till att produktionsnivån för industrin minskade med 2,8 procent från februari, ett historiskt stort fall.

Med tanke på virusskräcken lär inte innevarande kvartal bli någon hejdundrande succé för industrin i Kina även om vittnesmål tyder på att enskilda fabriker försöker hålla produktionen i gång med hemmasnickrade metoder.

Andra halvåret i år kommer ändå bjuda på trevliga tillväxttakter. Om produktionsnivån för industrin inte rör sig från nuvarande nivå i mars under resten av 2022 kommer den jämföras mot den låga produktionsnivån under andra och tredje kvartalet förra året. Tillväxten kommer då visa ökningstal på närmare tio procent i årstakt. Men momentum är ju i så fall borta.

Som tillväxtfenomen har Kina det mesta bakom sig precis som andra upphinnarländer tidigare har visat. Stora delar av befolkningen har lyft sig ur ekonomiskt armod. Priset? Kolossal miljöförstöring.

Konjunkturrapport den 11 maj

Industriekonomerna kommer med siffersatta prognoser i samband med nästa konjunkturrapport den 11 maj. Anteckna gärna datumet, inbjudan till seminarium för presentation av rapporten kommer längre fram.

Ta del av mer analys

Varje vecka skickar Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen ut ett nyhetsbrev från Industriekonomerna. Texterna ovan är ett utdrag från detta nyhetsbrev, där Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Prenumerera här.

Kontakt

Kerstin Hallsten
Kerstin Hallsten
Chefekonom

Ekonomi Ukraina