06 maj 2022

Exportmarknaden och Sveriges export växlar ned


containers i hamn Foto: Mostphotos

Tillverkningsindustrins exportleveranser nådde en peak redan i mars 2021, liksom teknikindustrins. Att industrins exportleveranser toppade redan i mars förra året, trots att efterfrågan från exportmarknader fortsatte att öka därefter, beror i hög grad på de leverans- och produktionsstörningar som motorfordonsindustrin drabbades av under i stort sett hela 2021. I mars i år låg exportleveranserna från motorfordonsindustrin 28 procent lägre än toppen i mars förra året. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet.

Vi utgår från att leveransstörningar och brist på komponenter kommer att prägla även 2022, både för teknikindustri och en rad andra industrier. Månadsstatistiken över industrins exportleveranser finns nu till och med mars som visar tecken på en svag inledning på året.

Endast ett fåtal branscher verkar ha kunnat hålla uppe produktion och export under fjolåret, exempelvis kemi- och läkemedelsindustri.

Hur Industriekonomerna ser på de fortsatta utsikterna för industrin, både i Sverige och globalt, kommer att presenteras i vår kommande konjunkturrapport den 11 maj.

Konjunkturprognos kl 9.00 den 11 maj

Johan Wiktorin, Lena Hagman, Kerstin Hallsten och Mats Kinnwall.

Med utgångspunkt i olika scenarier presenterar Industriekonomerna sin konjunkturprognos vid en kombination av seminarium och presskonferens onsdagen den 11 maj kl. 09.00 i Teknikföretagens lokaler på Storgatan 5 i Stockholm. Frukost serveras från kl. 08.30. Där ska vi försöka ge svar på frågorna ovan.

På plats finns Industriekonomernas ekonomer Lena Hagman, Kerstin Hallsten och Mats Kinnwall för att redogöra för den ekonomiska utvecklingen.

På plats finns även Johan Wiktorin, som är rådgivare i säkerhets- och underrättelsefrågor samt medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han kommer att tala om den säkerhetspolitiska utvecklingen.

Aluminiumets väg från Guinea till Västernorrland via en Guiness

Teknikindustrin har långsamt börjat använda mer aluminium. Utöver Kina och Indien som är störst i världen på smältverkskapacitet av aluminium (63 procent av världskapaciteten) utgör Rysslands andel fem procent, cirka 3,7 miljoner ton.

Ryssland exporterade totalt 1 miljon ton obearbetad aluminium (block, tackor, göt m.m.) samt varor (platta, profiler, rör, stång, tråd, folie, behållare, konstruktioner m.m.) förra året till EU. Ryssland har dock inte haft kompetens att göra något smart av sina aluminiumtillgångar, utan merparten, drygt 800 000 ton, är obearbetat. Det kan även här bli tillfällig påverkan på utbudet i varierande grad på kort sikt innan alternativ kan dyka upp och ersätta eventuellt bortfall från Ryssland.

I en artikel kartlägger Industriekonomernas Bengt Lindqvist aluminiumets vägar i den globala handeln.


Om Industriekonomerna

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall
, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se

Kontakt

Kerstin Hallsten
Kerstin Hallsten
Chefekonom

Ekonomi