Situationen med de höga elpriserna slår nu så hårt mot industrins konkurrenskraft att verksamheten hotas i många elintensiva bolag. Ytterligare planerbar elproduktion i södra Sverige måste snabbt tillgängliggöras. Därtill krävs stödåtgärder direkt till de hårt drabbade elintensiva industriföretagen. Stödåtgärderna måste samtidigt vara rätt utformade så att de inte bidrar till ökad elanvändning i tider när Europa befinner sig i en energikris.
Teknikföretagen har därför nyligen föreslagit en temporär kompensation till elintensiva företag. Vi föreslår att kompensationen frikopplas från elräkningen. Den bör även utformas som en temporär engångskompensation. Detta så att efterfrågan på el inte ökar, när den de facto behöver minska. Den här sortens kompensation ger företagen möjligheter att välja hur de spenderar pengarna. Exempelvis kan kompensationen öppna upp möjligheter för energieffektiviserande investeringar.
Med Ringhals 1 och 2 kvar hade situationen mildrats
Energiforsk kom, i en analys som presenterades i februari, fram till att elpriserna hade varit mellan 30 och 45 procent lägre i södra Sverige hösten 2021 om så hade varit fallet. Med all sannolikhet hade skillnaden varit ännu större nu – på grund av de betydligt större prisskillnaderna mellan norra Skandinavien och Kontinentaleuropa.
Avgörande är kort och gott (men något förenklat) om elproduktionen i södra Sverige i kombination med överföringen norr ifrån räcker för att täcka behovet i södra Sverige och fylla exportkablarna. Timmar när så är fallet samvarierar elpriset i södra Sverige med det i norra Sverige. Timmar när så inte är fallet samvarierar det i stället vanligtvis med priset i Baltikum, Danmark, Finland och/eller Tyskland.
Sammantaget är det tydligt att den viktigaste åtgärden för att få ner elpriserna i söder handlar om att tillgängliggöra mera planerbar elproduktion i denna del av landet.
Är det bra för exportsektorn att kronan nu försvagas mot dollarn?
Kronan har under den senaste tiden försvagats mot framförallt dollarn. Tittar vi lite längre tillbaka, sedan 2019, så stannar dock kronans försvagning mot dollarn på tre procent samtidigt som den har marginellt stärkts mot euron och det handelsviktade KIX-indexet.
Hur en bransch påverkas av valutarörelser beror på i vilken utsträckning den är pristagare på globala marknader och vilken valuta som betalningen sker i. För den exporttunga skogsindustrin så prissätts exempelvis massa- och pappersexporten i dollar medan trävaruexport prissätts i dollar, pund och till 50 procent i euro. Många företag i verkstadsindustrin har relativt stort importinnehåll. För dessa ökar kostnaderna när kronans värde faller.
Vi kan alltså se att graden av valutapåverkan beror på vilket tidsperspektiv vi väljer att titta på, vilken valuta som rör sig samt hur stor import av insatsvaror företagen har. Det spelar också roll varför kronans värde ändras. Olika branscher påverkas därför olika.
Över tid vet vi att växelkurser som svänger och växelkursvinster av en tillfälligt försvagad växelkurs inte är något som bygger långsiktigt konkurrenskraftiga och starka företag. Vad företagen framförallt vill ha är stabilitet och förutsägbarhet om exempelvis växelkurser och annat som påverkar resultat och som de ej har möjlighet att själva påverka.
Arbetsmarknaden visar tecken på avmattning
Den senaste tidens statistik visar på en fortsatt stark arbetsmarknad. Men det finns samtidigt signaler på en viss dämpning. Sysselsättningen ökade förvisso även i juli men antalet nyanmälda och kvarstående jobb minskade något i juni och juli och anställningsplanerna är mindre positiva.
Framöver väntas den ekonomiska utvecklingen tydligt försvagas i spåren av krig, kvarvarande flaskhalsproblem samt den kostnadschock som detta bidragit till, vilket nu även lett till stigande räntor. Detta kommer med fördröjning att slå på arbetsmarknaden. Den största effekten på sysselsättningen och arbetslösheten kommer vanligtvis cirka två kvartal efter en vändning i BNP.
Arbetslösheten ligger nu runt 7 procent och enligt de flesta bedömare vänder den upp framöver. Det är dåligt både för de individer som drabbas och för samhället i stort. Risken är stor att arbetslösheten fastnar på en hög nivå.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
