Se Industriekonomernas nyhetsbrev 19/8-2022: Inga argument talar för inflationskompensation.
Tittar vi till exempel sedan 2011 så ligger banan för reallönerna drygt fyra procentenheter över den hypotetiska bana där inflationen hela tiden varit två procent.
Även innan 2011 hamnade inflationen under målet på två procent. Mellan 1997, då industriavtalet kom på plats, och fram till slutet av 2010 ökade inflationen mätt med KPI med i genomsnitt 1,2 procent.
Att inflationen nu har ökat under senaste året innebär inte att det överskott som har genererats under dessa år har försvunnit. Denna konsumtion eller sparande har inte försvunnit bara för att inflationen nu har ökat. Prat om att vi har blivit fattigare kan i detta avseende vara vilseledande.
Kultur och rekreation bakom lyft i konsumtionen
Under andra kvartalet var det lite bättre fart på hushållens konsumtion eller +1,6 procent upp jämfört med första kvartalet. De olika komponenterna i hushållens konsumtion spretade som vanligt. Konsumtion av bostadstjänster, som vatten, uppvärmning, med mera, samt kläder och skor tog lite fart andra kvartalet likaså kläder och skor. Restaurangbesök, efter det att restriktioner avtog något förra sommaren, har gått mer eller mindre sidledes sedan dess. I stället har konsumtionen av rekreation och kultur visat ett trendmässigt lyft under flera kvartal och bidrog med 0,7 procent till det totala utfallet på 1,6 procent andra kvartalet i år.
Även om konsumtionen andra kvartalet i år var påfallande stark möter hushållen en lite besvärlig situation framöver. Bostadsräntor har tickat upp, finansieringskostnader för exempelvis motorfordon eller andra varaktiga varor likaså. Adderar vi skräcken för elräkningen i vinter talar det mesta för att en sammantagen konsumtionsfest det kommande året är långt borta. En period av nödvändighetskonsumtion står för dörren medan liter mer avancerade excesser får träda tillbaka.
Verklighet och barometrar visar olika världar
Det råder motstridiga budskap i hårda utfallsdata å ena sidan och de signaler som sänds ut från diverse ”mjuka” konjunkturindikatorer å den andra. En vanlig uppfattning i debatt och media är att hushållen har drabbats extra hårt av den senaste tidens motvindar i form av stigande elpriser, inflation och räntor samt geopolitisk oro. Samtidigt hävdar många att industrin har klarar sig mycket bättre genom att företagen kunnat vältra över kostnadsökningarna i termer av högre priser.
Trots uppdrivna indikatorer står dock produktionen inom tillverkningsindustrin mer eller mindre still jämfört med för ett år sedan. För hushållen slår paradoxen i motsatt riktning; här ökar konsumtionen med sex procent i årstakt samtidigt som KI-barometern för hushållen rasat till historiska bottennivåer.
Även i ett längre perspektiv är det tydligt att hushållen klarat återhämtningen efter pandemin bättre än industrin. Produktionen inom tillverkningsindustrin är endast i paritet med nivån innan pandemin och har i stort sett rört sig sidledes sedan slutet av 2020.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
