Industriarbetsgivarnas kommunikationschef Marina Lähteenmaa, moderator för dagen, hälsade lunchdeltagarna välkomna i lokalen som låg med utsikt över Öresund. Seminariet inleddes sedan med att Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten berättade om den stundande avtalsrörelsen.
”Det är industrin som skapar netto plus till Sverige genom sin produktion av varor, sin export och genom de tjänster den skapar.”
”De anställda inom industrin skapar förutsättningar för hela samhället genom de skatteintäkter den bidrar till. Därför är det viktigt att industrin går bra.”
I Skåne motsvarar skatteintäkterna från bas- och processindustrin omkring 14 000 tjänster inom offentlig sektor.
Per Hidesten fortsatte med att förklara den svenska modellen och Industriavtalet.
”Industriavtalet kom till då det var oreda på arbetsmarknaden 1997. Det är industrin som avgör vilka löneökningar som är möjliga att bära. Industriavtalet har inneburit att reallönerna har ökat med 55 procent mellan åren 1997 fram till 2021”.
”Den svenska modellen skiljer Sverige från andra länder och Industriavtalet är navet i modellen. Det finns en ordning och vi löser alltid förhandlingarna trots att vi gått igenom många kriser. Men det är viktigt att det finns en strukturerad form och en tidslinje i förhandlingarna.”
”Jag vill också vara tydlig med att inflationen är irrelevant i den kommande avtalsrörelsen. Det är industrins konkurrenskraft vi utgår ifrån när vi förhandlar.”
Jonas Hagelqvist, vd för IKEM, tog sedan vid med att förklara aktuella förutsättningar inför den kommande avtalsrörelsen.
”Det är ingen tvekan om att det här är den svåraste förhandlingen vi gett oss in i under Industriavtalets existens. Vi har aldrig förhandlat under en tid med så hög inflation.”
Jonas förklarade vidare hur det oroliga läget, inflationen, flaskhalsar i logistiken och de höga energipriserna drabbar industrin.
”Vi måste titta framåt när vi förhandlar – hur ska företagen kunna behålla sin konkurrenskraft och hur ska Sverige vara attraktivt för företag att etablera sig i?”
Kritiska omvärldsfaktorer påverkar, inte minst investeringsklimatet, som innebär att företag kanske inte vill etablera sig i Sverige. De långa tillståndsprocesserna både är och kan bli ett stort problem.
Per Hidesten: ”Inflationen är tuff. Men företagen har också sett kostnaderna öka.”
Jonas Hagelqvist berättade vidare att IKEM:s medlemsföretag är bekymrade över att de stadigt tappar i konkurrenskraft.
”IKEMS konjunkturbarometer för andra kvartalet visar att våra medlemsföretag upplever att Sverige som industriland inte har en lika stark framtid som innan. Sverige får lågt betyg i relation till omvärlden. Energifrågan och de långa tillståndsprocesserna innebär en försvagning som företagen är bekymrade över.”
Per Hidesten: ”Allt handlar i grund och botten om att industrin ska ställa om och då är energifrågan, tillståndsprocesserna och kompetensförsörjningen avgörande men här står inte samhället berett.”
”Vi har höga arbetskraftskostnader i Sverige. Det blir ett bekymmer på lång sikt, det är produktiviteten som skapar utrymme för löneökningar.”
Sedan var det Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, som gav sin lägesrapport om konjunkturen och industrins konkurrenskraft.
”Grunden i industriavtalet är att vi blickar framåt för stärkt och stabil konkurrenskraft.”
”Väldigt många har en dyster syn på konjunkturen nu. Konjunkturinstitutets färska barometer rasar ner. Vinstomdömena går rakt i botten.”
”Vanligtvis pratar man om drivkrafter som förväntningar och om räntan men vi vill också lyfta politiska misstag. De politiska misstagen har bidragit till en rejäl avmattning. Detta är inte ett vanligt konjunkturmönster.”
Därefter var det företagens tur att berätta om sina utmaningar som bekräftade den lägesbilden. Peter Kihlgren från Kemira, Therése Jönmark från Höganäs och Dag Richardsson från Linde Metallteknik medverkade.
Flera av företagen framhöll att de långa tillståndsprocesserna var ett stort hinder att kunna växa och utvecklas. De höga energipriserna och den gröna omställningen kom också upp som stora utmaningar.
Dag Richardsson från Linde Metallteknik berättade att Linde Metallteknik hade en elräkning på 154 000 kronor i augusti i år. Året innan låg den på 39 000 kronor. ”Vi har inte råd att göra det vi egentligen vill och behöver göra för investeringar, i stället får vi tejpa med silvertejpen.”
Peter Kihlgren från Kemira underströk. ”Vi är ett utländskt företag så vi konkurrerar med att få investeringar förlagda hit. Vi har byggt vår konkurrenskraft på rimligt prisad el, det gör att vi har högre kostnader på annat. Rycks den nyckelfaktorn undan blir det svårt, det går inte att jämföra elpriserna med till exempel Tyskland.”
Under seminariet medverkade även kommunalråden Jan Björklund (S) och Peter Jansson (C) som inledningsvis fick frågan om hur de ser på energifrågan?
Jan Björklund ansåg att riksdagsvalet påverkat energidebatten: ”Energiförsörjningen måste vara mer stabil. Hade inte valet kommit emellan hade vi haft en mer sansad diskussion. Vi behöver också andra energislag än kärnkraften, den är inte framtiden. Energifrågan måste nu lösas fort.”
”Det behövs också en revidering av miljöbalken, det ska inte finnas utrymme för tolkningar och olika beslut runtom i landet. Vilken tolkning ska man utgå ifrån när man lagstiftar?”
Vidare lyfte han att det faktiskt är företagen som leder den gröna omställningen. ”Det är inte politiken som går i framkant för den gröna omställningen utan det är företagen.”
Jan Björklund tog upp kompetensförsörjning som en utmaning för landet i stort. ”Visst är kompetensförsörjning en aktuell fråga även i Skåne men här finns också hela Själland som granne att rekrytera ifrån.”
Sammantaget rådde en stor samsyn bland paneldeltagarna och dessutom bekräftade företagen den lägesbild Per Hidesten, Jonas Hagelqvist och Kerstin Hallsten inledde med.
Och det slutliga huvudbudskapet var att våga fatta snabba beslut. Annars finns en risk att investeringarna landar någon annanstans.
Läs också debattartikeln ”Den gröna omställningen innebär både möjligheter och utmaningar” i Sydsvenskan från den 27 oktober.
