Från utbildning till attraktiva samhällen – så säkras industrins kompetens

Dagen inleddes av vd:arna för Svemin, Jernkontoret, Skogsindustrierna och Industriarbetsgivarna, som samstämmigt lyfte fram kompetensförsörjningens avgörande betydelse för svensk basindustris konkurrenskraft och framtida utveckling.

Maria Sunér, SVEMIN berättade att intresset för gruvbranschen är stort och att industrins arbete med synlighet och attraktivitet har gett resultat. Ett tydligt exempel är att andelen kvinnor i gruvbranschen har ökat från 13 procent 2008 till 28 procent i dag.

– Vi har lyckats attrahera nya grupper och vår publika synlighet har gett avtryck. Men vi kan inte slå oss till ro. Det finns flera frågor vi måste fortsätta arbeta med gemensamt, inte minst hur utbildningssystemet ska kunna möta industrins behov.

Annika Roos, Jernkontoret betonade vikten av att stärka svensk industris konkurrenskraft i ett allt tuffare internationellt läge. 

– Vi möter stor konkurrens från vår omvärld. För att klara den på lång sikt måste vi fortsätta stärka vår konkurrenskraft. Det är också avgörande för att vi ska kunna rekrytera de bästa medarbetarna till industrin.

Även Viveka Beckeman, Skogsindustrierna beskrev ett utmanande läge för skogsindustrin, som möter en allt hårdare global konkurrens.

– Vi har en högkvalitativ råvara och produkter i världsklass. Men andra marknader har kommit ikapp. Vi behöver bli ännu bättre för att konkurrera, och då behöver vi de bästa talangerna.

Hon betonade att kompetensförsörjningen är särskilt utmanande på många bruksorter och att företagen behöver samverka med andra aktörer för att skapa attraktiva miljöer där människor vill leva och arbeta.

– Vi behöver visa att svensk basindustri har byggt Sverige och ska fortsätta bygga Sverige.

Per Hidesten,Industriarbetsgivarna, lyfte fram människans betydelse i den omfattande tekniska omställning som industrin står inför.

– Vi står inför stora förändringar med digitalisering, elektrifiering och AI. Men oavsett tekniska språng är det i slutändan människan som är kraften. Med rätt kompetens kan vi stärka både produktiviteten och konkurrenskraften.

Han framhöll också behovet av kontinuerlig kompetensutveckling och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Bland annat lyftes möjligheten att underlätta omställning och utbildning genom ekonomiska incitament, exempelvis avskrivning av studielån.

Att arbeta inom basindustrin innebär också att bidra till samhällets utveckling.

– Man är samhällsbyggare när man jobbar i basindustrin, betonade Per Hidesten.

Nya perspektiv på kompetens och attraktionskraft

Under dagen presenterade Niklas Dahlström från Swedish Metals and Minerals aktuella projekt. Andreas Larsson från Linköpings universitet belyste STEM –och dess betydelse för framtidens kompetensförsörjning.

Att attrahera fler till industrin handlar också om att skapa attraktiva samhällen där människor vill bo och leva. Cecilia Björklund Dahlgren från Luleå tekniska universitet presenterade ett treårigt dansprojekt för barn och unga i Kiruna och Gällivare, som visar hur kultur kan stärka bruksorternas attraktivitet och bidra till industrins långsiktiga kompetensförsörjning.

– Det behövs kultur för att få upp malmen

Validering synliggör kompetens och stärker företagen

Ett annat centralt tema under konferensen var validering som ett verktyg för att synliggöra, utveckla och använda medarbetarnas kompetens mer effektivt.

Simon Hedberg, från Nords International ett familjeföretag i stålbranschen, berättade hur företaget arbetar med validering för att stärka sin konkurrenskraft. 

Validering innebär att individens faktiska kompetens bedöms strukturerat utifrån gemensamt definierade krav. Det ger både arbetsgivare och medarbetare en tydligare bild av befintlig kompetens och vilka utvecklingsinsatser som behövs.

– Det händer mycket nu och kompetensen behöver vässas inom flera områden. Vill man vara bäst måste man bygga kompetens, framhöll Simon Hedberg.

Genom att identifiera gemensamma kärnkompetenser, mäta kompetens och samverka kring utbildningar kan företagen skapa bättre förutsättningar för såväl produktivitet som attraktivitet.

Även LKAB delade med sig av erfarenheter av branschvalidering inom gruvindustrin. För företaget handlar det om att systematiskt kartlägga kompetens, identifiera utvecklingsbehov och säkerställa att utbildningsinsatserna riktas dit de gör störst nytta.

En viktig utgångspunkt är att medarbetarna ska få möjlighet att utveckla den kompetens de saknar, snarare än att utbildas på nytt inom områden där de redan har tillräckliga kunskaper.

LKAB betonade också betydelsen av facklig samverkan, engagerade medarbetare och att involvera produktionen i arbetet. Branschvalidering kan dessutom stärka dialogen och samarbetet mellan företag.

Attraktiva bruksorter och utbildning nära industrin

Hur kan industriföretag och kommuner tillsammans stärka bruksorternas attraktivitet? Den frågan belystes genom erfarenheter från Uddeholm och Hagfors kommun.

För Uddeholm är medarbetarnas delaktighet och trygghet en viktig del av verksamhetens utveckling. Alla som arbetar i företaget ska känna att de bidrar till den gemensamma leveransen.

Hagfors kommun lyfte samtidigt fram betydelsen av platsutveckling och hur både konkreta investeringar och mjukare värden, som attityder, stolthet och framtidstro, påverkar en orts attraktivitet.

Samverkan mellan kommunen och näringslivet beskrevs som en viktig framgångsfaktor. Ett annat exempel är satsningen på att samla utbildningar i en gemensam byggnad för att stärka intresset för utbildning och skapa bättre förutsättningar för framtida rekrytering.

Även Arctic Paper visade hur nära samarbete mellan skola och industri kan bidra till en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning.

Sandra Turesson från Arctic Paper berättade om företagets yrkesgymnasium i Munkedal, som startades redan 1996 för att möta behovet av kompetens.

Skolan är integrerad med industrimiljön och eleverna får tidigt en naturlig kontakt med arbetslivet. Bland annat delar elever och medarbetare matsal, vilket skapar möten och stärker förståelsen för verksamheten.

Under det sista läsåret finns också möjlighet för eleverna att kombinera studier med anställning.

Sandra Turesson beskrev hur närheten till flera industriföretag innebär både konkurrens om arbetskraften men också en styrka för regionen, där erfarenheter och kompetens kan utvecklas och tas till vara.

Människan i centrum för den tekniska utvecklingen

Att teknisk utveckling måste gå hand i hand med organisatoriska och mänskliga förutsättningar var också ett viktigt perspektiv under dagen. Lena Abrahamsson från Luleå tekniska universitet presenterade en socioteknisk studie av det laborativa analysarbetet inom stålindustrin.

Studien belyste samspelet mellan människa, teknik och organisation och hur dessa faktorer behöver förstås tillsammans när industrin utvecklar nya arbetssätt och inför ny teknik. 

Perspektivet knöt an till ett av konferensens övergripande budskap: att tekniken i sig inte är tillräcklig. För att fullt ut kunna ta vara på nya möjligheter krävs både rätt kompetens, fungerande organisationer och medarbetare som ges förutsättningar att utvecklas.

För att nå unga måste industrin också lyssna

En viktig del av framtidens kompetensförsörjning är att väcka intresset för industrin hos fler unga.

Lola Bolmstedt från Skärteknikcentrum berättade om erfarenheter från kommunikationsinsatser och kampanjer för att öka ungas intresse för industriutbildningar. Bland annat lyftes positiva resultat i Värmland, där söktrycket till utbildningar har ökat.

En avgörande framgångsfaktor är att utgå från de ungas egna perspektiv och att skapa kommunikation tillsammans med dem, snarare än enbart rikta budskap till dem.

– Om vi vill förändra ungas bild av industrin måste vi också utmana vår egen bild av unga, sade Lola Bolmstedt.

Hon betonade betydelsen av att lyssna, förstå, skapa och följa upp, liksom vikten av samverkan mellan företag, kommuner och andra aktörer.

Samverkan och långsiktighet avgör framtiden

Basindustrins kompetensdag 2026 visade bredden i de insatser som krävs för att säkra industrins framtida kompetensförsörjning. Från utbildningssystem och branschvalidering till platsutveckling, kultur, teknisk omställning och kommunikation med unga finns många viktiga delar som behöver samspela.