18 november 2022

Hög inflation – och det kostar att vända utvecklingen


röda grafer

Inflationen dämpades i oktober från 9,7 till 9,3 procent enligt KPIF. Inflationen exklusive energi steg från 7,4 till 7,9 procent. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

Minskade utbudsproblem talar dock för en mer dämpad inflation framöver. Det handlar om minskade problemen med flaskhalsar, ökad genomströmningen i hamnar, lägre fraktkostnader och lägre råvaru- och metallpriser.

När det gäller effekterna av utbudschockerna som uppkom i och med kriget i Ukraina ser läget för närvarande även där bättre ut – energipriserna har fallit tillbaka liksom en del livsmedelspriser. Vår bästa bedömning är att elpriserna landar på ungefär motsvarande nivå denna vinter som under den föregående vintern. Se nedan.

Hur hårt Riksbanken behöver gå fram med ytterligare räntehöjningar beror bland annat på trovärdigheten för inflationsmålen. Den senaste mätningen av förväntningarna på den framtida inflationen visar att förtroendet är intakt.

Industriekonomerna förklarar hur inflationen utvecklas i filmen: Det senaste om inflationen och riskerna med kallt väder.

Olika inflationsförlopp över Atlanten

Medan svensk inflation fortsatte upp (se ovan) så blir det allt tydligare att USA nu har passerat inflationstoppen. Inflationsutvecklingen är i olika fas på de olika sidorna av Atlanten och har också till en del skilda orsaker. USA lider i stor utsträckning av en klassisk överhettning medan Eurozonen och Sverige i första hand har drabbats av en negativ utbudschock. Storbritannien är ett mellanting.

I USA eldades inflationsbrasan på av de gigantiska stimulanserna under pandemin som pumpade ekonomin full med högoktanikt bränsle. Både från Federal Reserve, i form av penningpolitisk stimulans, och de enorma krispaket som regeringarna Trump och Biden sjösatte.

I Europa och Sverige spelades huvudrollen initialt av skenande insatsvarupriser, först i kölvattnet av de omfattande flaskhalsarna efter pandemin och på sistone efter att Ryssland inledde anfallskriget mot Ukraina. Med fördröjning har sedan kostnadschocken spridit sig till andra priser.

Perioden med relativt sett ”låga” gas- och elpriser är sannolikt över

Mot bakgrund av naturgasprisernas utveckling är sannolikt perioden med relativt sett ”låga” gas- och elpriser över. En samlad bedömning är att såväl el- som gaspriser framöver kommer att ligga högre än under oktober, men ändå lägre än under månaderna dessförinnan.

På gasmarknaden konvergerar nu de två huvud-terminerna för gashandeln i Europa. I sin tur samvarierar, framförallt det tyska, elpriset med gaspriset. Givet gaspriser på drygt 100 Euro per MWh den närmaste tiden kan vi därmed förvänta oss tyska elspotpriser på drygt 200 Euro per MWh – eller drygt 2 kr per kWh.

Det skulle sammantaget innebära att priserna landar på en nivå ungefär i samma storleksordning denna vinter som under den föregående vintern. En konsekvens av det vore då att ytterligare direkta effekter på inflationen av stigande energipriser sannolikt kan utebli.

Om Industriekonomerna

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall
, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se

Kontakt

Kerstin Hallsten
Kerstin Hallsten
Chefekonom


Ekonomi