Räntorna stiger snabbt och kraftigt, byggkostnaderna är höga, hushållen och företag är historiskt dystra och konjunkturen väntas mattas av. På det har vi Cementa-krisen, där det fortfarande är oklart om Cementa får bryta kalk framöver.
Byggstarter och bygglov för flerfamiljshus och småhus har också backat sedan slutet av förra året, alltså redan innan läget blev klart sämre och räntorna började stiga. Under första halvåret i år påbörjades byggandet av omkring 32 000 flerbostadshus och småhus. Detta är en nedgång med nästan 3 000 bostäder jämfört med första halvåret 2021 eller 10 procent. Även byggnadstillstånd för lokaler är på en lägre nivå jämfört med årets första kvartal.
Byggindustrins syn på den framtida orderboken och produktionen om tre månader respektive ett år har däremot försämrats sedan förra hösten och är på väldigt svaga nivåer. På ett års sikt är både husbyggarna och anläggningsbyggarna historiskt pessimistiska.
Vad som händer i byggsektorn slår även på andra branscher. För industrin som har Sveriges byggsektor som marknad förväntas nu inte efterfrågan bli lika hög som de senaste åren även om det tar en stund att slutföra alla byggprojekt.
Räntor och inflation: mot normalisering?
I veckan publicerades Riksbankens sista penningpolitiska rapport för 2022. I grund och botten skissar Industriekonomerna, Riksbanken och flertalet bedömare på mycket likartade scenarier för inflationen det närmaste året: efter några ytterligare månader med stigande inflation vänder inflationen brant nedåt med början under våren 2023. Så här i vintertider kan det vara illustrativt att likna banorna med dubbelsvarta slalompister.
I första hand är det en fråga om matematik. De mycket höga månadsökningarna i KPIF (KPI med fast ränta) börjar falla ut vilket pressar ner 12-månaderstalen/inflationen.
Det finns i nuläget ingen anledning att tro att inflationsmålen inte kommer att uppfyllas; det är betydligt lättare för centralbankerna att trycka ner en alltför hög inflation – the sky is the limit – än att pressa upp den – zero is the lower bound. Kvintessensen är att man kan räkna med att episoden med extremt låg inflation och låga räntor är över men att den inte kommer att ersättas av en period med hög inflation.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
