När kärnreaktorn Oskarshamn 3 i fredags tillfälligt stängde ner efter en bränsleskada så kom vindkraften direkt till undsättning. Men när det slutade blåsa på måndagen så levererade elsystemet likväl. Räddare var vattenkraften som ökade produktionen från drygt 4 000 MW till över 12 000 MW mellan lördag morgon och måndag lunch.
Det svenska elsystemet ska skalas upp till mer än det dubbla på bara några decennier. Ovanstående visar hur stort behovet är av en rimlig mix mellan planerbara-, reglerbara- och väderberoende resurser i elsystemet. Alla fossilfria kraftslag och tekniker måste ges möjlighet att bidra.
Kluven utveckling väntar industriproduktionen
Industriproduktionen ökade i januari jämfört med det svaga utfallet i slutet av fjolåret. Det är bra. Men en närmare titt visar stor osäkerhet kring den fortsatta utvecklingen.
Komponentstörningar fortsätter påverka industrin. Det och många andra faktorer får industriproduktion och för den delen också produktion av tjänster och service att hoppa ganska hej vilt från en månad till en annan. I januari färgades siffrorna dessutom av flera verksamheter som producerade ikapp förlorad produktion från fjolåret.
Vissa industrigrenar har en mycket bra sits inför året. Det gäller exempelvis tillverkare av el/energiutrustning och batterier. Branschen utgör dock bara drygt 2 procent av industrin.
Hur illa blir det?
Sveriges BNP väntas fortsätta falla under första halvåret 2023 följt av en viss uppgång mot slutet av året, vilket sammantaget väntas ge ett fall med drygt en procent under året. Därefter sker en stabilisering varefter BNP gradvis tar fart under 2024 med en årlig tillväxt på 1,4 procent. Den bedömningen gör Industriekonomerna i sin konjunkturprognos som presenterades tisdagen den 7 mars.
De negativa ekonomiska effekterna av Rysslands invasion av Ukraina, i både Europa och Sverige, blev kännbara under 2022. Samtidigt blev det inte riktigt så illa som många befarade förra våren, de europeiska ekonomierna visade sig vara oväntat bra på att göra sig av med det ryska gasberoendet utan katastrofala ekonomiska konsekvenser.
Framåt hämmas Sveriges ekonomi av hushållens mycket höga finansiella skuldsättning jämfört med andra länder. Dessutom har många hushåll haft rörliga bolån vilket innebär att hushållens ekonomi är kraftigt exponerad för stigande räntor.
Penningpolitikens fulla effekt på ekonomin och inflationen sker med betydande fördröjning. Det innebär att genomförda räntehöjningar inte slagit igenom med full kraft. Det finns all anledning att förvänta sig mer åtstramningar de närmaste månaderna, innan centralbankerna känner sig trygga med att inflationen verkligen är på väg ner.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
