I Sveriges sydligaste elområde (SE4) landade priset på 0,92 kr/kWh i genomsnitt under mars. Detta samtidigt som det landade på 0,81 kr/kWh i Mellansverige (SE3). I båda fallen är nivåerna bland de lägsta sedan oron på elmarknaden startade andra halvåret 2021. Detta trots att Sveriges största kärnreaktor Oskarshamn 3 stod stilla en hel vecka i mars.
I norra Sverige (SE1 och SE2) landade elpriserna på 0,56 kr/kWh. För denna del av landet är detta en relativt hög nivå. Svenska kraftnäts olika åtgärder för att minska överföringsbegränsningarna har bidragit till att elpriserna i norra Sverige i större utsträckning nu än tidigare samvarierar med dem i södra Sverige.
För Tyskland är skillnaden jämfört i fjol ännu större. Det tyska spotpriset på el landade på 1,16 kr/kWh. Det är flera gånger lägre än under rekordmånaderna och den lägsta månadsnoteringen sedan i augusti 2021.
De nederländska TTF-terminerna, som utgör riktmärke för hela den europeiska gasmarknaden, handlas nu för ca 42 euro per MWh. Man får blicka tillbaka ända till sommaren 2021 för att hitta en lika låg nivå.
I Europa har de stora underjordiska gaslagren börjat fyllas inför kommande vinter. Fyllnadsgraden ökar från en för säsongen ovanligt hög nivå. Gasvolymen som krävs för att fylla lagren detta sommarhalvår är därmed flera miljarder kubikmeter mindre än i fjol. Detta kommer ha en avgörande betydelse för utvecklingen på energimarknaden – såväl i Europa som globalt – resten av året.
Svensk ekonomi: svagt läge men ingen kollaps
Veckan svenska dataskörd var en blandning av vin och vatten. Detaljhandel föll drygt en procent i månadstakt, den sjunde negativa noteringen av de senaste åtta. Jämfört med februari 2022 föll detaljhandeln med drygt nio procent.
Utvecklingen är svag för såväl dagligvaror – mestadels livsmedel – som varaktiga varor även om den sistnämnda kategorin fallit något mer det senaste året. Jämfört med januari 2022 noteras de enda ökningarna i kategorierna glasögon, kläder och skor medan det största fallet drabbat möbelförsäljningen och e-handeln, bägge ner med nära 25 procent.
I Tyskland känns mönstren igen. De enda kategorier som ligger på plus jämfört med ett år tidigare var kläder och skor medan livsmedel, möbler och e-handel rapporterar de största rasen.
Barometerdata visade små förändringar
Ser vi till industrins orderingång i Sverige enligt Konjunkturinstitutet bedöms den ha minskat i februari/mars jämfört med de närmast föregående månaderna. Positivt var ändå att det fanns en tendens till att data inte föll ytterligare ner i källaren. Läget är trots detta inte i närheten av de goda utfall som industrin rapporterade 2021 och en bit in på 2022.
Om det är svagt uppåt för teknikindustrin sett till både orderingång och orderstock, så tynger basindustrin. Mönstret är likartat om vi tittar på EU eller EMU. Bland annat beroende på klart negativa signaler från byggsektorn både i Sverige och i Euroområdet inte minst vad gäller byggnadstillstånd. Detta har fått en negativ inverkan på trävaror, mineralprodukter och en hel del långa stålprodukter.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se