Blickar vi tillbaka till år 2000 rapporterades i år den sjunde kallaste mars för Stockholm och Göteborg och den femte kallaste för Luleå (se bilden nedan).
En förklaring till den upplevda kylan kan möjligen vara att de föregående 10-15 marsmånaderna med bara ett fåtal undantag, varit betydligt varmare än i år.
Nu pekar dock prognoserna mot att vi går mot mer vårlika tider! I samband med detta något tidigarelagda nyhetsbrev önskar vi våra läsare en Glad Påsk. Vi återkommer med nästa upplaga fredagen den 14 april.
Veckans PMI-skörd: metkroken rostade av!
Inköpschefsindex, såväl globalt som majoriteten av nationella, vände ned igen i mars efter en stabilisering i början av året. Bilden är inte entydig, exempelvis hoppade PMI upp för USA medan ISM för tillverkningsindustrin föll till den lägsta nivån sedan den akuta pandemin i maj 2020.
Aktuellt PMI bär i första hand information om tillväxten innevarande månad. Där finns ändå ett visst prognosvärde eftersom det publiceras betydligt tidigare än industriproduktionsdata. Däremot har PMI i stort sett inget förklaringsvärde vad det gäller månadsförändringen i global industriproduktion.
En annan begränsning med PMI är att det kvantitativa sambandet varierar starkt över tid. Global PMI=50 betydde i genomsnitt en tillväxttakt på 2,7 procent under perioden augusti 2010-juli 2015, men bara en tillväxt på -0,37 procent under perioden juni 2017-maj 2022.
För svenska index har utvecklingen varit likartad. Dagens PMI=45,8 respektive KI Barometer=103,2 signalerar en produktionstillväxt på -3,4 procent respektive 0,1 procent. Motsvarande indexvärden i början av millenniet hade i stället varslat om en produktionstillväxt på 1,8 procent respektive 6,9 procent, om vi tittar på rullande femårsdata.
Trögt för exporten av teknikprodukter
I vår ekonomiska översikt som kom för snart en månad sedan konstaterade vi att det inte är mycket tillväxt vare sig för Sveriges industri sammantaget eller Sveriges teknikindustri. Den begränsade tillväxten i produktionsvolym återspeglades också i en blygsam exportvolym av varor, särskilt för teknikindustri. Exportvolymen av teknikvaror ökade med 1,2 procent år 2022 eller i linje med förändringen i produktionsvolymen.
Exporten av teknikprodukter har gått trögt en längre period och var under sista kvartalet förra året inte högre än under inledningen av år 2021.
När exporten till Tyskland volymmässigt föll så blev i stället USA vinnare. Dit ökade exporten med 30,7 procent i värde och ungefär hälften i volym.
Signalen om att det går knackigt för exporten är illavarslande, det är ju ändå den som betalar vår import.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
