Tekniska konsulter visar en likartad utveckling där bristen också var som högst för tre till fyra kvartal sedan men avtagit sedan dess.
Att behovet av arbetskraft avtar i dessa två tjänstebranscher är faktiskt bra då det underlättar för andra branscher och näringar som också är i behov av lite IT- och teknisk kunskap att kanske kunna anställa.
Solkraft påverkar elpriserna i stor utsträckning…
olkraft står numera för över hälften av elproduktionen i Tyskland vissa timmar. Den trycker därmed allt oftare ner de tyska elpriserna mitt på dagen, vilket märks även i Norden.
Tyskland sticker ut med en installerad effekt på nästan 70 GW. Det motsvarar effekten i uppemot 70 normalstora kärnreaktorer, även om lika mycket el inte produceras i praktiken eftersom solen ofta lyser med sin frånvaro.
Solkraften som andel av all tysk elproduktion nådde två av de sista fem dagarna i april i år över 50 procent. Och då har sommarhalvåret ännu bara börjat. I söndags, den 30 april, bidrog den tyska solkraften till negativa elpriser mitt på dagen – inte bara i Tyskland, utan även i Sverige, Finland och Baltikum.
… liksom kärnkraften
Under en period i början av mars stod Oskarshamn 3 tillfälligt stilla samtidigt som Ringhals 4 och finska Olkiluoto 3 ännu inte hade kommit i gång. Därefter, under en lyckosam period i mitten av april, var sedan all nordisk kärnkraft i drift samtidigt.
Under perioderna med ovanligt lite kärnkraft i drift priskopplade Sverige nästan fullt ut mot högre elpriser i Tyskland. Elproduktionen i Norden räckte helt enkelt inte till såväl för att tillgodose vårt eget behov som för att fylla exportkablarna söder ut. Under perioden med all nordisk kärnkraft i drift bröts samtidigt priskopplingen nästan helt.
Centralbankerna nära toppen – när sänks räntorna igen?
Det mesta tyder på att flera centralbanker börjar närma sig slutet på perioden med åtstramning av penningpolitiken. Detta var signalen från såväl Riksbanken förra veckan som Federal Reserve i USA denna vecka.
Centralbankerna har fortsatt att höja styrräntorna trots att inflationen har kulminerat och börjat falla tillbaka. Frågan är då när vi kan räkna med att centralbankerna, efter att höjningscykeln väl avslutats, börjar att sänka räntorna igen?
Tidvis har Federal Reserve varit ganska heta på gröten: väntetiden mellan sista höjning och första sänkning har ofta varit relativt kort. I de fallen har oftast den utlösande faktorn varit att arbetslösheten börjat vända uppåt.
I skrivande stund räknar de finansiella marknaderna, i konflikt med Fed:s signalering, med att de första räntesänkningarna kommer redan under slutet av 2023. Marknadsprissättningen just nu pekar mot att Fed har sänkt styrräntan till drygt fyra procent i december i år, från dagens nivå på 4,83 procent.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
