09 juni 2023

Motsägelsefull statistik skapar huvudbry


grafer på grön bakgrund Foto: Mostphotos.

Industriekonomerna: Veckans dataskörd från SCB skapade en hel del huvudbry: medan BNP-indikatorn rapporterades oförändrad i april jämfört med mars noterades rejäla månadsökningar i såväl produktionsvärdeindex som hushållens konsumtion: +0,6/+1,2 procent.

Vad ska vi dra för slutsatser av det sett till BNP-utvecklingen under året? Många prognosmakare inklusive Industriekonomerna, har hittills gissat på ett rejält fall i svensk BNP. Vi återkommer till denna fråga och många andra, i samband med Industriekonomernas konjunkturrapport den 19/6.

Ett orosmoln visar sig Tyskland där maskinindustrins orderingång viker. Teknikföretagens tyska systerorganisation VDMA rapporterade ett ordertapp på 20 procent i volym i april jämfört med april förra året.

Sveriges maskinindustri, liten men naggande god, har börjat följa utvecklingen i Tyskland. Orderingången i volym minskade med 14,8 procent första tertialet i år jämfört med motsvarande period förra året. I april stannade nedgången till 10,0 procent i årstakt.

Säger PMI något alls om BNP?

De senaste månaderna har PMI för industri vikt nedåt och PMI för tjänster stigit. Industriekonomerna frågar sig denna vecka vad kan vi dra för slutsatser av det här ”krokodilgapet” som öppnat sig mellan kurvorna? Och vad säger PMI över huvud taget om BNP-utvecklingen?

Slutsatserna är att tjänste-PMI ofta ger en relativt god bild av vart BNP-tillväxten är på väg, i stora drag, i förhållande till för ett år tidigare. Industri-PMI ger i stället ett visst hum om BNP:s riktning jämfört med föregående kvartal, med mycket låg precision.

Det går inte att dra några säkra slutsatser om tillväxttakter, sambanden är alltför instabila. Aktuella värdet för tjänste-PMI, 50,2, har inneburit en BNP-tillväxt från -1,4 till +3 procent under de senaste åren. Liknande instabilt samband mellan index och BNP visar industri-PMI. En annan slutsats är att vi kan avfärda den vanliga tolkningen att PMI=50 utgör en brytpunkt mellan tillväxt och icke-tillväxt.

God fyllnadsgrad för säsongen i de europeiska gaslagren

Europa har gott om gas i sina lager. Fyllnadsgraden är nu drygt 70 procent för Europa sammantaget. Som jämförelse kan nämnas att den var knappt 50 procent vid motsvarande tid i fjol och knappt 40 procent för två år sedan.

Industriekonomerna bevakar kontinuerligt gasmarknaden, som avgörande för hela Europas energimarknad. EU har – efter Rysslands invasion av Ukraina – gjort en imponerande bedrift med att ersätta den ryska gasen med flytande naturgas (LNG).

Det europeiska gaspriset har tack vare det resoluta agerandet ramlat ned till mera rimliga nivåer, runt 25 euro per MWh. Det är mer än två år sedan de nederländska TTF-terminerna handlades på motsvarande nivåer.

Almedalen: Investeringsboomen i Sverige – vad krävs för att förverkliga den?

Industriekonomerna kommer att vara i Almedalen. Den 30 juni kl 13.00 har vi ett späckat seminarium då vi kommer att försöka besvara frågan: Hur ska alla de stora investeringarna som är på gång i Sverige ska kunna förses med kompetens, energi och råvaror?

Exempel på sådana satsningar är projektet Hybrit, Northvolt i Skellefteå, H2GS (Green steel) i Boden, Volvo Cars i Göteborg, Volvo i Mariestad, Hitachi Energy i Ludvika, etc.

På plats är bland andra Industriekonomernas Mats Kinnwall och Robert Tenselius. Våra gäster som diskuterar dessa frågor med oss är: Tobias Hansson, Sverigechef & VD, Hitachi Energy, Oliver Rosengren, Riksdagsledamot, (M), Tobias Andersson, Ordförande Näringsutskottet, (SD), Monica Haider, Ledamot Näringsutskottet, (S), Henrik Sjölund, Koncernchef, Holmen och Niklas Johansson, Hållbarhetschef, LKAB.

Hjärtligt välkommen, hoppas vi träffar dig där!

Om Industriekonomerna

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall
, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se


Ekonomi