Industriarbetsgivarna förhandlar med följande fackförbund på tjänstemannasidan: Ledarna, Unionen och Sveriges Ingenjörer. På arbetarsidan är motparterna GS-facket, IF Metall och Svenska Pappersindustriarbetareförbundet (Pappers).
Industriarbetsgivarna förhandlar med följande fackförbund på tjänstemannasidan: Ledarna, Unionen och Sveriges Ingenjörer. På arbetarsidan är motparterna GS-facket, IF Metall och Svenska Pappersindustriarbetareförbundet (Pappers).
Arbetstidsförkortning förekommer redan idag i basindustrins kollektivavtal. Sedan 1970-talet har arbetstidsförkortning genomförts i olika former inom ramen för kollektivavtalsförhandlingar mellan parterna inom branscherna. Under […]
Syftet med Industriavtalet att upprätthålla konkurrenskraften för den exportorienterade industrin. Svensk industri har stor betydelse för den svenska ekonomin genom de värden som genereras […]
Industriarbetsgivarna är en av de arbetsgivarorganisationer som tillsammans med sina fackliga motparter sätter märket inom ramen för Industriavtalet. Industriarbetsgivarna förhandlar fram kollektivavtal för följande […]
Parterna inom Industriavtalet består av arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Arbetsgivarorganisationerna är Industriarbetsgivarna, Grafiska Företagen, IKEM, Livsmedelsföretagen, Gröna arbetsgivare, Teknikföretagen, TEKO och TMF. Fackförbunden är GS, […]
Tanken med ordnade förhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och fack – avtalsrörelser – är att sluta nya kollektivavtal. Då säkras så kallad arbetsfred där till exempel strejk eller […]
Avtalsperioden sätts under förhandlingarna mellan arbetsgivarna och facken inom industrin. Historiskt har avtalsperioderna varierat mellan ett och tre år.
Märket, eller industrins märke, är den totala förändring av kostnadsnivån som industrins parter förhandlar fram under avtalsrörelsen. Att ”sätta märket” innebär att sätta riktmärket, […]