Vem minns väl inte kaoset under finanskrisen 2008–2009, när stora banker som Lehman Brothers och Bear Stearns stod på näsan?!
Bankkriser har emellertid en mycket längre historia än så. Även Sverige har haft sin beskärda del av bankkriser, i synnerhet den som utlöstes av fastighetskraschen i början av 1990-talet.
Den senaste tidens oro utlöstes av att en så kallad nischbank i USA, Silicon Valley Bank (SVB) utsattes för en bankrusning. I den digitala världen går förloppet oerhört snabbt när rusningen väl inletts, bara under SVB-krisens första dygn försökte kunderna ta ut 42 miljarder USD i kontanter.
På vår sida Atlanten utlöste oron för att Credit Suisse (CS) skulle hamna på obestånd kraftiga uttag från kunder och ett ras i bankens aktievärdering. Dramat slutade (?) under måndagen med att den största schweiziska banken UBS köpte CS till kraftigt rabatterat pris. Återstår att se om detta är tillräckligt ör att lugna marknaderna på sikt.
Krisutlösare är denna gång att ränteläget drastiskt har förändrats det senaste året. Så här långt har problemet handlat om banker vars affärsmodeller inte visat sig palla en normalisering av ränteläget. I Sverige har fokus även riktats mot högt belånade hushåll som påverkas hårt av stigande bolånekostnader.
Det finns dock anledning att befara en bredare konkursvåg inom andra delar av näringslivet framöver. Det finns en mängd så kallade Zombieföretag, som är högt skuldsatta företag med svag intjäningsförmåga som tvingas att betala räntor på sina skulder.
Lite mindre friktioner i industrins försörjningskedjor
De störningar i försörjningskedjorna som tyngt industrin och den globala ekonomin under tre års tid har till en del ebbat ut. Det amerikanska störningsindexet Global Supply Chain Pressure Index hade sitt all time high årsskiftet 2021/2022 och sin senaste peak då Ryssland inledde sin invasion av Ukraina. Nu är indexet nere på pre-pandemisk nivå igen. Likaså är priserna på sjöfrakt, som skenade i spåret av pandemin, tillbaka på den nivå som gällde åren innan pandemin.
När det gäller landtransporter noteras en liten tillbakagång efter stora prisökningar i USA och Sverige, bland annat som följd av lägre bränslepriser. Bristen på elektronikkomponenter kvarstår dock, vilket fortsätter att plåga bland andra personbilsindustrin.
Det är en bit kvar innan försörjningskedjorna fungerar smärtfritt, men hittills förefaller det att gå åt rätt håll.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
