Mycket tyder på att flertalet BRICS-länder nu passerat sina mest explosiva tillväxtfaser/upphinnarfaser och snabbt tappar i tillväxtförmåga. Undantaget är än så länge Indien som dock fortfarande endast utgör drygt tre procent av global BNP.
Kinas underliggande tillväxtkraft har fallit från 10-12 procent för 15 år sedan till cirka fem procent. För Brasilien handlar det om en resa från tre till en procent, för Sydafrika från fyra procent till noll och för Ryssland från sex procent till noll. För Indien ser vi än så länge en underliggande tillväxtkraft i intervallet 5-6 procent.
Tendensen till att BRICS-länderna knappar in på G7 i välståndsligan har mattats av eller rent av gått upp i rök. 2022 stod G7 för 43 procent av global tillväxt och BRICS för 26 procent. USA:s andel av global BNP, som är lika stor som hela BRICS andel, har för övrigt stigit i samma takt som BRICS under åren 2012-2022.
Ovanpå det lider BRICS-länderna av svårartad korruption, en tydlig markör för illa fungerande institutioner och ett stort hinder för tillväxt. Det är svårt att föreställa sig att djupt korrupta länder, som i vissa fall dessutom ägnar sig åt att bekriga sina grannar, någonsin ska kunna lyfta sitt välstånd till i närheten av paritet med G7/OECD.
Dämpad industriproduktion sänker global tillväxt
Global industriproduktion växer allt sämre. Preliminära siffror för första halvåret i år visar att den ökade med 0,6 procent i volym jämfört med första halvåret förra året. Detta följer på ett uppsving efter corona 2021 på 7,8 procent och på 3,1 procent förra året. Det går över lag dåligt. Både storheter som USA, Japan och EU27 visar svag tillväxtstyrka.
Kina sticker ut i sammanhanget med sina 3,5 procent upp under första halvåret. Men då ska vi komma ihåg att det jämförs med ett svagt första halvår 2022 med frekventa nedstängningar i ekonomin.
I veckan signalerade även byggsektorn väntat fortsatta problem. Bland annat inlämnades blott 1 129 bygglov i Sverige för bostäder mot 3 054 andra kvartalet förra året. Det är en dålig signal till industrin. Det tillverkas mängder av produkter från teknik- och basindustri ämnat för byggsektorn.
Var skapas jobben – glömt att anmäla dig?
Det finns chans kvar att anmäla sig till Industriekonomernas seminarium den 29 augusti: Här skapas jobben när industrin genomför Sveriges gröna omställning
Industriekonomerna har genomfört en grundlig så kallad input/output-analys av den svenska ekonomin. Vi kan i den till exempel se hur många och var de nya jobben skapas när industrin investerar för fullt för en grön omställning.
Det blir både tid för frågor/diskussion under seminariet samt möjlighet för media att göra separata intervjuer efteråt.
Hjärtligt välkommen till presentationen av den nya rapporten som sker vid ett frukostseminarium hos Teknikföretagen på Storgatan 5, kl 09.00 den 29 augusti.
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
