Den här debattartikeln publicerades i Norrbottens Kuriren den 15 mars.
Basindustrin är viktig för Sverige. Flera stora satsningar i norra Sverige, däribland stora investeringar i fossilfri stålproduktion, förstärker den bilden. Samtidigt förutsätter svensk industris konkurrenskraft och fortsatta utveckling effektiva och fungerande transporter. Utan transporter skulle inga varor levereras, varken företag eller människor emellan. Transporterna är en motor som möjliggör industrins gröna utveckling och tillväxt.
Men framgångarna i norra Sverige kommer inte av sig självt och våra beräkningar visar på ett stort kompetensunderskott som måste pareras. Inom basindustrin beräknas anställningsbehovet till drygt 11 000 personer bara i Norrbotten och i Västerbotten fram till 2026. Tas underleverantörer med handlar det om betydligt fler. Transportsektorn är också den stadd i en teknisk utveckling och har ett massivt rekryteringsbehov. Fram till 2035 behöver transportsektorn rekrytera 150 000 nya medarbetare.
- Utbildningsystemet måste bättre spegla arbetsmarknadens behov för att möta både industrins och transportsektorns behov. I dag är matchningen på arbetsmarknaden bristfällig. Därför är resultatet av den pågående implementeringen av gymnasieskolans dimensionering av största betydelse.
Teknikcollege och Motorbranschcollege, industrins och transportsektorns olika modeller för samverkan och utbildningskvalitet, är bra exempel på hur man storskaligt kan arbeta med kompetensförsörjning. Vi vill se en politisk stöttning av de här initiativen. - Attraktionskraften och utbildningsplatserna i yrkesprogrammen behöver öka och kvalitén stärkas. Yrkesvux (yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå som leder till jobb) behöver förändras så att det blir en fungerande utbildningsform för yrkesutbildning av vuxna. Finansieringen behöver permanentas och bli mer långsiktig. Antagningen måste förändras så att yrkesvux blir tillgängligt även för yrkesväxlare och de som vill läsa enstaka kompetenshöjande kurser. Det måste finnas möjligheter att med omställningsstudiestödet ta del av dessa utbildningar. De behöver också dimensioneras efter arbetsmarknadens behov.
- Vidare är arbetskraftsinvandring ett led i att säkra såväl industrins som transportsektorns möjligheter att anställa nödvändig arbetskraft. Åtgärder måste genomföras för att förenkla för företagen att anställa utländsk arbetskraft samt för att öka Sveriges attraktivitet för internationell kompetens.
- Det måste också vara attraktivt att bo där arbetskraften behövs. Det kommer krävas betydande satsningar på att förbättra vägarna och därmed tillgängligheten i Norrland. Tyvärr har delar av vårt statliga vägnät, inte minst i många Norrlandslän, tillåtits förfalla. I takt med att efterfrågan på svensk industris varor och tjänster ökar behöver Trafikverket också skynda på utbyggnaden av BK4-vägarna – de som håller för de tyngsta lastbilarna. Behovet stannar inte heller vid vägarna, det kommer också att behövas förstärkningar av järnvägsinfrastrukturen som i dag släpar betänkligt.
Hållbarhet är vår konkurrenskraft. Med rätt förutsättningar kan den svenska basindustrin och transportsektorn fortsatt vara världsledande i den gröna omställningen och samtidigt bidra till andra branschers och länders gröna omställning. Men då behöver kompetensförsörjningen lösas och det brådskar.
Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Fredrik Gunnarsson, ansvarig för kompetensförsörjning
Caj Luoma, chef kompetensförsörjning Transportföretagen
