Kategori: Nyhet

På lördag (den 1 oktober) träder nya Huvudavtalet (LAS) i kraft. Överenskommelsen som är välkomnad och efterlängtad kommer ge ny energi till svensk arbetsmarknad och till den svenska modellen.

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för september visar ett försämrat stämningsläge hos näringslivet och en fallande konfidensindikator för industrin. Prognosen framåt är att vi nu går in i en lågkonjunktur enligt KI.

BNP-tillväxten globalt och i stora länder och områden som USA, Eurozonen och Kina dämpas tydligt och blir i vissa fall negativ under andra halvåret i år och under 2023. I Sverige väntar en likartad utveckling. Den bedömningen gör Industriekonomerna i sin konjunkturprognos som presenteras idag.

Flera företag inom industrin rapporterar att anställda har svårt att bära reskostnaderna till jobbet när bränslepriserna har skjutit i höjden. Priserna på bensin och diesel har stuckit iväg kraftigt under 2022. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

Vi är glada att kunna välkomna två nya medarbetare till Industriarbetsgivarna: Lotta Gahmberg som tillträder tjänsten som förhandlare och rådgivare samt Anton Strid, masterstudent inom nationalekonomi som kommer att arbeta med ekonomisk analys.

Industriarbetsgivarna har tagit emot besked om Riksbankens kraftfulla räntehöjning med 1 procentenhet till 1,75 procent. Det är bra att Riksbanken vidtar inflationsdämpande åtgärder men samtidigt behövs en långsiktig strukturpolitik för att skapa stabila villkor för företagen att kunna växa och investera.

Flödet genom Nord Stream har upphört helt – men naturgaspriset har ändå inte slagit nya rekord efter totalstoppet. Det konstaterar Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

I dag röstade Europaparlamentet för uppgörelsen om minimilöner i EU. Svenska röster om att inte införa minimilöner blev en minoritet och nu finns en överhängande risk att svensk arbetsmarknad regleras sönder och att den svenska modellen påverkas.

Vilka krafter ligger egentligen bakom den omfattande nedmonteringen av delar av den planerbara kraftproduktionen, det vill säga kärnkraften och kraftvärmen? Är ”skurken i dramat” politiska beslut eller handlar det helt enkelt om marknadsmässiga bedömningar? Det frågar sig Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen