Allt om cementkrisen

Den 6 juli 2021 beslutade Mark- och miljööverdomstolen att avvisa Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalksten i de befintliga täkterna i Slite på Gotland. Ett stopp för Cementas kalkbrytning kommer att få förödande konsekvenser för industrin och hela samhället. Ett brytningsstopp påverkar allt från byggbranschen till gruvnäringen, stålindustrin och transportsektorn.

I dag står tillverkningen i Slite för omkring 75 procent av all cement som används i Sverige. Nuvarande brytningstillstånd löper ut alltså ut den 31 oktober 2021.

För att undvika den värsta cementbristen har riksdagen röstat igenom en särskild lag som gör det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om förlängt tillstånd för kalkstensbrytning. Lagändringen har trätt i kraft den 15 oktober 2021 och därefter ska regeringen formellt fatta beslut om förlängt tillstånd efter den 31 oktober. Något sådant regeringsbeslut har ännu inte fattats. Ett sådant beslut skulle ge Cementa möjlighet att bryta den kalk som man ännu inte hunnit bryta. Kalkstenen som finns kvar att bryta inom nuvarande tillstånd motsvarar cirka åtta månaders heltidsbrytning. Cementa vill bryta ur mängden under tre år enligt ansökan till regeringen för att exempelvis kunna fasa in kalksten från Nordkalk.

På den här sidan samlar vi fakta, information och artiklar om tillståndsprocessen avseende Cementas kalkbrytning i Slite och konsekvenserna av ett brytningsstopp.

Personer framför cementfabrik
Foto: Pressbild Cementa

Står ditt företag inför en situation där ni är tvungna till neddragningar på grund av cementkrisen?

Industriarbetsgivarguiden har vi samlat arbetsrättslig information om hur vi hjälper dig som medlem med stöd vid driftsinskränkningar samt vad som gäller vid korttidspermittering med respektive utan statligt stöd.

Konsekvensanalys visar att 200 000 – 400 000 jobb riskeras

Industriarbetsgivarna, Byggföretagen, Svemin, Svensk Betong, Teknikföretagen, IF Metall och Byggnads har den 22 juli lämnat över en konsekvensanalys till Näringsminister Ibrahim Baylan. Den inledande analysen visar att cementbristen snabbt riskerar att leda till allvarliga konsekvenser.

Ladda ner konsekvensanalysen här.

  • Byggstopp: Cementbristen slår mot all typ av byggande, och särskilt mot infrastrukturprojekt. Ingen cement – ingen betong. Nödvändiga projekt viktiga för såväl samhällsutveckling som klimatomställning kommer att stoppas eller kraftigt försenas. De av regeringen aviserade satsningarna kommer inte att kunna genomföras enligt plan.
  • Arbetslöshet: Varsel väntas inom bygg- och anläggningssektorn, cirka 175 000 personer påverkas direkt. Räknar man in effekterna för närliggande branscher påverkas 280 000 personer. Givet att varslen kommer beröra så många personer behöver dessa läggas minst 3 månader före, vilket innebär att vi står inför stora varsel redan efter semestrarna.
  • Inbromsande ekonomi: Investeringsbortfallet till följd av cementbristen bedöms överstiga 20 mdkr per månad.

Läs mer