USA:s centralbank flaggade för en betydande sannolikhet för ytterligare räntehöjningar framöver. Dessutom höjdes bedömningen av ränteläget för 2024.
Fed skruvar även upp sina bedömningar av BNP-utvecklingen ordentligt jämfört med i somras. Man räknar nu med att ekonomin växer med 2,1 procent i år, följt av en inbromsning till 1,5 procent nästa år och därefter växer i linje med potentiell tillväxt, som är cirka 1,8 procent. En sådan mjuklandning enligt Federal Reserves nya scenario skulle vara ett avsteg ifrån det historiska mönstret.
Riksbanken levererade en räntehöjning på 0,25 procentenheter till fyra procent och flaggar för en viss sannolikhet för ytterligare en räntehöjning. Räntebanan toppar på 4,1 procent i mitten av nästa år. Några räntesänkningar ska vi, enligt Riksbanken, inte räkna med förrän i mitten av 2025.
Riksbankens tuffhet bygger på bedömningar om en långsam rörelse för inflationen mot målet som inte nås förrän runt årsskiftet 2024-2025. Som Industriekonomerna tidigare noterat är Riksbankens linje inte ett tecken på att man inte inser de negativa realekonomiska effekterna. Tvärtom anser man att en lågkonjunktur är en nödvändig konsekvens av det lagstadgade uppdraget att uppnå prisstabilitet.
Ett eventuellt policymisstag beror således inte på att Riksbanken inte vet vad den gör. Däremot kan man naturligtvis ifrågasätta Riksbankens prognoser. Ska man ha synpunkter på det rimliga i den förda penningpolitiken, med Riksbankens egna prognoser som utgångspunkt, måste kritiken således riktas mot det lagstadgade uppdraget, det vill säga inflationsmålet. Den diskussionen är också värd att föra.
Antalet sysselsatta växer mindre
Ökningstakten av antalet sysselsatta växlar ned. I augusti var antalet sysselsatta personer 15–74 år marginellt lägre än motsvarande månad förra året. Antalet minskade även jämfört med juli säsongsrensat, enligt Statistikmyndigheten SCB.
Trots de svaga augustisiffrorna blir det dock plus för helåret. 2022 ökade antal sysselsatta i genomsnitt med 2,7 procent. Januari till augusti i år är ökningen 1,7 procent.
Tar vi en titt på andelen företag i näringslivet som redovisar brist på arbetskraft enligt Konjunkturinstitutet noteras en successivt lägre andel alltsedan försommaren förra året. Går andelen företag med brist i näringslivet ner under medel eller lägre än vart femte företag kan vi börja sätta minustecken framför sysselsättningstillväxten i näringslivet.
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
