Debattartikeln publicerades i Altinget den 15 april.
EU:s konkurrenskraft är av yttersta vikt i en globaliserad värld men tyvärr halkar EU efter såväl USA som Kina. För att möta framtidens utmaningar måste EU fokusera på produktivitet och strategiska val för industrins konkurrenskraft. Vi vill därför lyfta vissa specifika områden som måste beaktas.
EU:s inre marknad är hjärtat av vår ekonomi. Genom att riva handelshinder och främja fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft kan industrin öka produktiviteten och konkurrenskraften.
Har förutsättningar att ligga i framkant
Grunden för en stark industri i EU-länderna kan inte vara mer bidrag eller statsstöd, utan det handlar om en stärkt inre marknad och om mer frihandel. Det är dags att bygga ut och fördjupa den inre marknaden ytterligare.
Kompetens är avgörande för konkurrenskraften. EU bör satsa på livslångt lärande och på yrkesutbildningarna för framtidens arbetsmarknad.
EU har alla förutsättningar att ligga i framkant inom forskning och innovation. EU bör satsa på att främja innovationer, stödja nya idéer och underlätta för samarbetet mellan akademi och näringsliv.
Vidare behöver förhållandena för nyetableringar och nyinvesteringar vara gynnsamma så att de inte hamnar någon annanstans i stället. EU måste vara attraktivt att investera i annars går unionen miste om att säkerställa befintliga jobb och att skapa ny sysselsättning och utveckling av ekonomin.
Kompetens är avgörande för konkurrenskraften. EU bör satsa på livslångt lärande och på yrkesutbildningarna för framtidens arbetsmarknad.
Det handlar också om att ta vara på möjligheten att kunna attrahera, anställa och utveckla kvalificerade medarbetare.
Överkomplicera inte lagstiftningen
I dag hindrar kompetensbristen runtom i EU företag att växa och utvecklas.
Den fria rörligheten för arbetskraft och tjänster och matchningen på arbetsmarknaden kan förbättras. EU kan också bidra till att underlätta kompetensförsörjning av arbetskraft från tredje land.
Det är välkommet med en nystart för den sociala dialogen. Men en utvecklad eller stärkt social dialog innebär inte att parterna ska ges anvisningar om vad som ska förhandlas eller diskuteras eller att det ska ske under hot om lagstiftning.
Resultatet av den sociala dialogen får inte heller mätas i hur många lagstiftningsakter som parterna har förhandlat fram. Alltför detaljerad lagstiftning utan möjlighet till avvikelser eller avsteg begränsar förhandlingsutrymmet för arbetsmarknadens parter.
EU ska inte gå ner för djupt i detaljer kring regler och förordningar. När regelverken blir för omfattande och komplicerade kan de hämma företagens förmåga att vara konkurrenskraftiga. EU bör därför aktivt arbeta för att minska den administrativa bördan som företagen står inför.
Produktivitet och konkurrenskraft är fundamentala för EU:s framtid. Genom att fokusera på dessa områden kan industrin bidra till att skapa ett starkt och hållbart Europa som är redo att möta utmaningarna i den globala konkurrensen framåt i en föränderlig värld och samtidigt lyckas med den gröna omställningen.
