Debattartikeln publicerades i Dagens industri den 18 maj.
Ladda ner Industrins EU-reformagenda här.
Det svenska EU-medlemskapet är ovärderligt för vår industri och därmed också för Sverige som land. Samtidigt går EU:s utveckling emot svenska intressen på flera områden, med en övertro på statsstöd och detaljregleringar. Svenska beslutsfattare måste driva på för ett EU som skapar bästa möjliga förutsättningar för en konkurrenskraftig industri i Europa.
EU har sannolikt aldrig varit så viktigt för Sverige som det är i dag. De största utmaningarna vi står inför, såsom omställningen och den osäkerhet som råder i vår omvärld kräver en stark och enad europeisk röst. Med den inre marknaden, värd över 170 000 miljarder kronor, har svenska företag en hemmamarknad värd 28 gånger Sveriges BNP. Den svenska exportindustrins globala konkurrenskraft har därutöver stärkts genom det nätverk av frihandelsavtal som vi tar del av via EU-medlemskapet.
En globalt konkurrenskraftig industri är avgörande för Sveriges och Europas välstånd. Industrin står även för lösningarna som driver digital och klimatpositiv omställning och stärker vår totalförsvarsförmåga. Sverige behöver därför ett EU som skapar bästa möjliga förutsättningar för industrin att bidra till att uppnå högt satta politiska och ekonomiska målsättningar.
Under senare år har vi snarare sett en utveckling som gått i motsatt riktning. Vi ser en ökad statlig styrning av den europeiska ekonomin och övertro till att statsstöd bygger konkurrenskraft. Vi ser mer detaljreglering i EU:s lagstiftning, oproportionerliga rapporteringskrav för företagen, samt en politisk vilja att kontrollera industrins leverantörskedjor. Det gynnar inte en innovativ och långsiktigt konkurrenskraftig industri i Europa.
För att vända den utvecklingen har industrins ledande bransch- och arbetsgivarorganisationer i Sverige tagit fram följande förslag till svenska beslutsfattare inför nästa mandatperiod i EU:
• Värna konkurrens och lika spelregler på EU:s inre marknad. Konkurrens är en viktig drivkraft för innovation. En skenande användning av statsstöd snedvrider just nu konkurrensen. Det missgynnar särskilt innovativa företag och företag från länder som Sverige, med mindre benägenhet att subventionera den inhemska industrin.
• Säkra kompetens och en effektiv arbetsmarknad. Slå vakt om den fria rörligheten inom EU. Vidare krävs att europeiska företag kan locka till sig arbetskraft med kompetens och talang från länder utanför EU. EU:s lagstiftning på arbetsmarknadsområdet måste ta hänsyn till företagens villkor och kunna anpassas till förutsättningar i varje land och till kollektivavtal.
• Möjliggör framtidens råvaruförsörjning. Sverige måste säkerställa att industrin kan nyttja de komparativa råvarufördelar vi har. EU-politiken behöver skapa goda villkor för råvaruproduktion och förädling av såväl inhemska som importerade råvaror, återvunna material samt möjliggöra mer cirkulära flöden.
• Säkra fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader. Alla fossilfria kraftkällor bör främjas. Kommande EU-lagstiftning på området behöver ta hänsyn till industrin, där elsystemets tillförlitlighet är en viktig faktor. Sammankopplingen mellan Europas elsystem bör stärka elförsörjningen till en konkurrenskraftig kostnad.
• Satsa på forskning och innovation. Sverige och EU konkurrerar ytterst med kunskap. EU behöver ambitiösa satsningar i industrirelevant forskning och utveckling som sker i öppen konkurrens, inom nästa ramprogram efter Horisont Europa.
• Minska regelbördan. Som följd av alltmer detaljreglerande och komplexa lagstiftningsförslag från EU har regelbördan kommit att bli en av de främsta konkurrensnackdelarna för den europeiska industrin. Denna regelbörda måste nu minska inte minst på det sociala området och EU:s lagstiftning måste bli mer innovationsvänlig.
• Underlätta handel med omvärlden. EU behöver en ambitiös frihandelsagenda som upprättar lika spelregler och öppnar upp nya marknader utanför EU. Det är helt avgörande för att säkerställa tillgång till tillförlitliga och kostnadseffektiva försörjningskedjor för industrin.
Under EU-ordförandeskapet lyfte Sverige förtjänstfullt behovet av ett förnyat fokus på konkurrenskraft och produktivitetsutveckling inom EU. Det är något vi nu måste bygga vidare på – tillsammans. För att stärka Sveriges genomslagskraft i EU-politiken måste svenska aktörer arbeta mer samordnat för att driva gemensamma intressen. Vi anser att de åtgärder vi listat ovan bör utgöra kärnan i en den viljeinriktningen.
EU blir vad vi gör det till. Svensk industri vill bidra till ett starkare Sverige inom ett starkare EU. Det arbetet måste börja nu!
Pia Sandvik, vd Teknikföretagen
Annika Roos, vd Jernkontoret
Jenny Svärd, vd Byggmaterialindustrierna
Cecilia Ask Engström, chef bransch och näringspolitik Trä- och möbelföretagen
Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna arbetsgivare
Jonas Hagelqvist, vd IKEM
Björn Hellman, vd Livsmedelsindustrierna
Mårten Sohlman, vd Sveriges Bergmaterialindustri
Cecilia Nykvist, vd TEKO
Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna
Maria Sunér, vd Svemin
Eva Glückman, vd Grafiska företagen
Ellen Einebrant, vd Återvinningsindustrierna
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
