Vi i Industriarbetsgivarna är nyss hemkomna från några intensiva mötesdagar i Bryssel. EU-samarbetet är viktigt för svensk basindustri. Våra medlemsföretag är starkt beroende av den inre marknaden. Nästan 80 procent av basindustrins export går till Europa och Tyskland är en av våra viktigaste marknader.
Just nu pågår förberedelserna för nästa mandatperiod i EU-parlamentet och EU-kommissionen och vi vill i ett tidigt skede ge vår bild över vilka förutsättningar svensk industri behöver. Våra samtal med politiker och tjänstemän i EU-parlamentet, EU-kommissionen, med arbetsgivargruppen i Europeiska ekonomiska sociala kommittén och i Businesseurope handlade om konkurrenskraft. Europas konkurrenskraft, industrins konkurrenskraft och företagens förutsättningar.
Vi ser att EU måste ha regelverk som underlättar tillväxt och produktivitet. Under det senaste decenniet har EU:s lagstiftning i alltför hög utsträckning byggt på ett one-size-fits-all-perspektiv som hämmat företagens konkurrenskraft. Konkurrenskraft kan bara bygga på företagens förmåga att lyckas på marknaden och företagen är beroende av kvalificerad arbetskraft, energi och råvaror samt av totala produktionskostnader. Hur framgångsrik den gröna omställningen blir beror i slutändan på hur väl företagen lyckas och hur ekonomin som helhet fungerar.
Vi ser också att EU-lagstiftningen behöver balanseras för att bättre ta hänsyn till nationella olikheter och företagens behov av flexibilitet. Det handlar bland annat om att EU-lagstiftningen inte långsiktigt avviker från omvärldens och försvårar för investeringar i Europa. Och när industriell produktion i EU är mindre klimatpåverkande än motsvarande produktion i omvärlden måste EU säkerställa att produktionen här underlättas och inte motverkas.
Dessvärre har Ursula von der Leyens kommission bidragit till en ökad regelbörda för företagen och en satsning på sociala frågor som hör hemma på nationell nivå. En produktivitet som inte ökar syns även i BNP-statistiken. För omkring fem år sedan kunde vi se hur Kina passerade EU när det gäller den totala ekonomiska aktiviteten på marknaden. Och USA ligger långt före både Kina och EU. För företagen innebär det en ökad svårighet att sälja sina produkter – tjänster och varor – medan amerikanska och kinesiska företag klarar sig bättre. Det leder i sin tur till färre investeringar i Sverige och i EU och i förlängningen till att färre jobb skapas.
Det är lovvärt att det svenska EU-ordförandeskapet har lyft just konkurrenskraft som ett av sina fem prioriterade områden. Vid det stundande EU-toppmötet i juni behöver Sverige hålla emot de krafter som vill att EU ska möta gapet till USA och Kina med ökat statsstöd och mer politisk styrning av ekonomin. Det är inte så tillväxt skapas. Tillväxt skapas av ökad frihandel, förenklade regler för företag och inte av ”one size fits all”– utan en respekt för nationella olikheter inom EU.
Jag vill till slut understryka om att vi måste värna om EU-medlemskapet. En välfungerande inre marknad och med tillgång till globala marknader är grunden till industrins globala konkurrenskraft.
