Förslaget från EU-kommissionen – som benämns som Clean Industrial Deal – ska svara mot de utmaningar som Europas industrier står inför: bristande energiförsörjning, en allt mer snedvriden global konkurrens, brist på kompetens samt en växande reglerbörda. Planen är ett led i EU:s målsättning att uppnå netto-noll utsläpp till 2050. Planen innehåller sex nyckelområden:
- Energi till konkurrenskraftiga priser
- Ökad efterfrågan på netto-noll-produkter
- Offentliga och privata investeringar
- Cirkulär ekonomi och tillgång till material
- Tillgång till globala marknader
- Kompetensutveckling och kompetensförsörjning
Per Hidesten välkomnar att kompetensfrågorna särskilt lyfts i Clean Industrial Deal.
– Bristen på rätt kompetens är ett bekymmer som svensk industri delar med stora delar av övriga Europa och detta hindrar tillväxt. Därför behöver mer göras för att underlätta den fria rörligheten inom EU. De administrativa hindren måste undanröjas när företag sänder ut arbetstagare inom EU och smidigare processer behövs för arbetstillstånd, säger Per Hidesten.
– Industrin behöver all kompetens den kan få och då krävs det också att europeiska företag kan locka till sig arbetskraft och talang också utanför EU. Här går Sverige och den svenska regeringen åt fel håll när den går in med trösklar för arbetskraftsinvandring. Arbetsmarknaden är både lokal och global, säger Per Hidesten.
Samma dag presenterade också EU-kommissionen omfattande regelförenklingar för att minska byråkratin.
– Ivern att reglera har gått överstyr i EU. Om konkurrenskraften ska öka för EU och vi ska ta igen det som förlorats mot USA och Kina, måste exempelvis det som driver administrationen för företagen lyftas bort och rapporteringskraven minimeras. Det står inte emot att verksamheterna ska bli hållbara, utan tvärtom behövs en kraftigt ökad konkurrenskraft för att klara detta, avslutar Per Hidesten.
Bakgrund
Clean industrial deal är EU-kommissionens svar på Mario Draghis och Enrico Lettas rapporter och lyfter framför allt hur den energiintensiva industrin ska stödjas och främjas för att klara av omställningen. EU-kommissionen vill bland annat se åtgärder för att sänka energipriser och stimulera investeringar till branscher, företag och produkter som ställer om och minskar utsläppen. Energiintensiva tillverkningssektorer – en kategori som inkluderar stål, cement, aluminium, kemikalier med mera – står för mer än en femtedel av EU:s utsläpp av växthusgaser, och deras övergång kommer att bli lång och kostsam. Dessa företag måste, enligt Clean industrial deal, ändra sina produktionsprocesser, använda ren energi, köpa mer återvunnet material och fånga upp återstående koldioxid. För att stödja denna process vill EU-kommissionen också skjuta till avsevärt finansiellt stöd.
Kontakt
