Att den skulle minska var knappast förvånande med tanke på diverse handels- och finansiella sanktioner samt frivilliga tillbakadraganden av affärsverksamhet. Exporten minskade främst för teleutrustning eller med 99,9 procent, stål 99,8 procent, metallvaror 94,2 procent och maskiner 85 procent samtliga jämfört med mars i fjol. För motorfordon noteras ingen export överhuvudtaget i mars.
Importen till Sverige från Ryssland rullade dock på i mars och var närmast oförändrat i värde jämfört med mars i fjol. Detta värde påverkades dock av ökade priser av många råvaror. Eurostats kvantitetsdata pekar i stället på att Sveriges totala importvolym minskade med 52 procent jämfört med mars i fjol. Importen av råolja och petroleumprodukter minskade med 68,3 procent i volym enligt Eurostat.
Även EU:s samlade export av tillverkande varor till Ryssland minskade i hög omfattning i mars eller med 58 procent jämfört med februari och lika mycket jämfört med mars i fjol enligt Eurostats volymindex.
Samma mönster visar exporten till Ryssland från USA, Japan och Sydkorea. Notabelt är att även Kina minskar sin export till Ryssland.
Nedåt i Kina men uppsving följer
Som väntat blev april ingen kanonmånad för industrin i Kina. Nedstängningar som följd av corona medförde att industriproduktionen minskade med 8,0 procent jämfört med mars i år och med 2,9 procent jämfört med april i fjol. Produktionen i Kinas teknikindustri minskade än mer eller med 12,7 procent jämfört med mars i år och med 8,3 procent jämfört med april förra året. Motorfordonsindustrin bidrog som bekant mest till detta med en nära halvering av produktionsvolymen jämfört med mars.
Vi kommer däremot få se en ökad produktionsnivå för industrin, sann eller inte, från juni-juli och under resten av andra halvåret i år som följd av att nationella tillväxtmål ska nås och givet att det inte blir fler omfattande virusutbrott. Därmed luktar det en återhämtning efter corona a la år 2020 för Kinas del.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
