Debattartikeln publicerades i Norrbottens Kuriren den 10 oktober.
Basindustrin är helt avgörande för Norrbottens arbetsmarknad, skatteintäkter och välfärd. Dess förädlingsvärde stod för 26,5 procent av länets regionala produktion 2018. Då arbetade 14 000 personer i alla basindustribranscher. De inkomstskatter som de betalade motsvarar omkring 3 200 anställda i offentlig sektor.
Men det finns stora utmaningar framåt. För samtidigt som industrin står inför fantastiska möjligheter med den gröna omställningen, behövs krafttag för att säkra industrins kompetensförsörjning.
Basindustrin befinner sig i en historiskt expansiv fas. Klimatomställningen bidrar till att öka efterfrågan på svenska råvaror och under kommande år planeras miljardinvesteringar i exempelvis utökad gruvdrift och nya produktionsanläggningar. Och med sin förnybara råvara har skogsindustrin och skogsindustrins produkter en nyckelroll i den gröna omställningen. Flera stora satsningar görs i länet, däribland de massiva investeringarna i fossilfri stålproduktion.
Men för att satsningarna ska kunna ske krävs kompetens. Rekryteringsbehovet inom basindustrin beräknas till drygt 11 000 personer i norra Sverige fram till 2026. Tas underleverantörer med handlar det om betydligt fler. Eftersom svensk basindustri utgör fem procent av landets BNP skulle utebliven rekrytering få enorma ekonomiska konsekvenser. Dessutom skulle andra branscher påverkas – ringarna på vattnet är många.
Utbildningssystemet i Norrbotten har en stor utmaning framför sig inför väntade industrietableringar och expansionen av befintliga verksamheter de kommande åren. Nya kompetenser krävs, exempelvis för att kunna fortsätta automatisera industrin.
En grundläggande utmaning är att intresset för matematik, teknik och naturvetenskap bland unga måste öka. För att vända utvecklingen med försämrade kunskaper i matematik behövs kunskapshöjande insatser. Dessutom måste utbildningssystemet ses över och förstärkas för att möta företagens kraftiga efterfrågan på kompetens. Teknikcollege – en samverkansplattform för industrins kompetensförsörjning från yrkesutbildningar – är ett utmärkt exempel på ett initiativ som främjar konstruktiv dialog om företagens behov och kvalitetskrav på utbildningar, men utöver det behövs ett ännu tätare samarbete mellan kommuner, arbetsliv och utbildningsanordnare.
Vidare måste rekryteringen breddas och matchningen förbättras med fler kvinnor och fler utlandsfödda till industrin. Här har branschen själv ett stort ansvar att ta genom att berätta om att den finns och om den modernisering och teknikutveckling den har genomgått och om de karriärmöjligheter som finns för att attrahera fler.
Ytterligare en utmaning handlar om att arbetskraftsinvandringen kan komma att begränsas. Våra medlemsföretag kan inte enbart täcka upp sitt kompetensförsörjningsbehov med inhemsk arbetskraft utan de är helt beroende av arbetskraftsinvandring. Därför är det oroväckande med politiska förslag om höjda trösklar för arbetskraftsinvandring. Det skulle försvåra ytterligare för företagen med att anställa och det skulle ge enorma ekonomiska konsekvenser som följd.
Med rätt förutsättningar kan svensk industri fortsätta växa, vara konkurrenskraftig och skapa fler arbetstillfällen i Sverige. Men utan nyrekryteringar och personer med rätt kompetens kommer företagen på sikt att få svårt att behålla sin konkurrenskraft på den internationella marknaden. Lyckas industrin inte anställa personer med rätt kompetens påverkas hela samhället, eftersom industrin skapar både jobb och välfärd.
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
