16 september 2022

Flytande naturgas (LNG) är på god väg att ersätta den ryska naturgasen


gasventil Foto: Mostphotos

Flödet genom Nord Stream har upphört helt – men naturgaspriset har ändå inte slagit nya rekord efter totalstoppet. Det konstaterar Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

Detta eftersom de relativt välfyllda gaslagren och ett ökat flöde av LNG till Europa innebär att gasvapnet till stor del redan vridits ur Putins händer. Läget framstår inte längre som nattsvart – även om vintern sannolikt ändå kommer bli tuff för europeiska hushåll och företag.

Den senaste dramatiken började efter det att ryska Gazprom den 19 augusti meddelade att Nord Stream skulle stängas för service under tre dagar, från och med onsdagen den 31 augusti. Då drog det europeiska naturgaspriset i väg till nya höjder. Den 26 augusti nåddes toppnoteringen 322 euro per MWh, men priset sjönk sedan snabbt tillbaka igen.

Varför fortsatte då inte naturgaspriset upp och slog nya rekord, trots att Nord Stream inte öppnades igen? Den främsta förklaringen är sannolikt att marknaden hade konstaterat att bortfallet av de sista 20 procenten genom ledningen inte utgjorde någon större förlust.

Fyllnadsgraden i naturgaslagren är redan uppe på 84 procent för Europa sammantaget. Motsvarande siffra för Tyskland är 87 procent. Trots stopp i flödet genom ledningen har gaslagren fortsatt fyllas i närmast oförändrad takt.

Till stor del har det ökade flödet av LNG kompenserat bortfallet av den ryska gasen. LNG är naturgas som kylts ned så att den blivit flytande och kan transporteras på fartyg. Framöver kan vi vänta ännu mera LNG eftersom Tyskland är på gång att få fem flytande terminaler för mottagning på plats. Flera liknande terminaler görs redo på andra platser i Europa.

Fed har långt kvar till målgång

Under sommaren drabbades världens aktiebörser av glädjefnatt. I USA steg S&P 500 med hela 17 procent från vändningen i mitten av juni till toppen i mitten av augusti. Motsvarande rörelse på den svenska börsen blev något mindre, upp drygt tio procent i termer av svenska kronor och drygt 12 procent i termer av USD.

Många investerare tyckte sig då se tecken på att USA:s inflationsbrasa höll på att falna. De hade dock fel. Nya inflationsdata visar att Fed har en lång resa kvar, därför vände börserna ner ordentligt under slutet av augusti-början av september.

Att världens börser skulle reagera negativt på tisdagens KPI-data för augusti kom därför knappast som en överraskning även om magnituden kanske var oväntat kraftig.

Recession runt hörnet

Som en konsekvens av marknadens omvärdering av kommande Fed-politik blev lutningen på avkastningskurvan i USA:s räntemarknad ännu mer negativ. I skrivande stund är räntan på en obligation med tio års löptid cirka 40 räntepunkter lägre än motsvarande på en 2-årsobligation. Negativ lutning på avkastningskurvan – en ”invertering” – har vid varje tillfälle sedan början av 1960-talet förebådat en USA-recession.

Skulle Fed fortsätta att höja styrräntan i linje med dagens marknadsförväntningar, pekar det historiska mönstret mot ytterligare kraftig invertering. Mot den bakgrunden förefaller det osannolikt att USA ska kunna undvika en rejäl recession det kommande året.

Kampen om inflationen vinner centralbankerna – övriga aktörer avgör till vilket pris

Svensk inflation steg åter i augusti och uppgick enligt KPIF till 9 procent. En uppgång var väntad då elpriserna steg med nästan 30 procent under månaden. Det är inte endast energipriserna som har stigit utan priserna har ökat brett. Till viss del beror det på att energi behövs till i princip allt.

Penningpolitiken har nu fått sätta full fart att städa upp efter sin egen alltför expansiva politik och se till att dålig strukturpolitik inte leder till en kostnads- och inflationsspiral.

Blickar man framåt finns lite ljus i tunneln. Problemen med flaskhalsar är kvar men inte lika uttalade som förut. Problem med insatsvaror har minskat och råvaru- och metallpriser har dämpats.

Samtidigt medför de kostnadschocker vi sett, liksom centralbankernas tydligt signalerade och faktiska räntehöjningar, att det blir en tydlig ekonomisk sättning. Detta i sig trycker ned inflationen, vilket är just syftet med centralbankernas agerande. Hur hårt centralbankerna behöver gå fram beror bland annat på trovärdigheten för inflationsmålen.

Teknikindustrins affärsläge fortsätter försvagas

Index för affärsläget för teknikindustri i Sverige minskar något under tredje kvartalet i år från en hög nivå. Det är fjärde kvartalet i rad som index avtar i styrka. Sammantaget minskar också orderingången för första gången sedan våren 2020. Det visar Teknikföretagens konjunkturbarometer för årets tredje kvartal, som publicerades i måndags.

– Bidraget till en minskad orderingång kommer från båda huvudbranscherna maskin- och transportmedelsindustrin. Därutöver minskar leverantörerna till fordonsindustrin sin orderingång något för andra kvartalet i rad, säger Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen.

Om Industriekonomerna

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall
, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se

Kontakt

Kerstin Hallsten
Kerstin Hallsten
Chefekonom


Ekonomi