I det sydligaste elområdet (SE4) landade priset på 1,80 kr/kWh i genomsnitt under juni. Det är den högsta månadsnoteringen sedan december och därmed också den näst högsta sedan Sverige delades in i fyra elområden för drygt 10 år sedan. I Mellansverige (SE3) landade elpriset på 1,26 kr/kWh – vilket på motsvarande sätt är den tredje högsta noteringen sedan prisområdesindelningen. I de båda norra elområdena (SE1 och SE2) var snittpriserna mera normala, eller 0,51 kr/kWh i båda fallen. Ovanpå dessa priser kommer skatter och nätavgifter.
Bland annat orsakas de höga priserna av en för årstiden låg fyllnadsgrad i vattenmagasinen i Sydnorge och höga naturgaspriser till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.
Analysen visar att den viktigaste åtgärden här och nu för att komma till rätta med situationen i södra Sverige är tillförande av mera elproduktion där. Bland annat mer kraftvärme och mer mothandel från Svenska Kraftnät, är åtgärder som på kort sikt kan påverka.
På lång sikt är lösningen utbyggnad av mer kraftproduktion samtidigt som den planerbara delen i elmixen säkerställs i tillräcklig utsträckning. Detta innebär i praktiken att investeringar måste ske i ny kärnkraft. Vattenfalls besked denna vecka att man ska börja planera för två SMR-reaktorer vid Ringhals är därmed välkommet.
Konjunkturen: värre än vi trodde i maj?
Industriekonomerna publicerade sin senaste konjunkturrapport den 11 maj. Då stack vår bild ut som pessimistisk. Ironiskt nog framstår idag – början av juli – Industriekonomernas majprognoser som åt det optimistiska hållet, även sedan vi reviderade ner vår BNP-prognos för Sverige efter att utfallet för Q1 publicerades för några veckor sedan.
En snabb global överflygning visar att ekonomisk statistik lutat åt det svagare hållet jämfört med Industriekonomernas bedömning i maj. Vi har vaskat lite i datafloden.
Exempelvis världshandeln, som tog rejält fart under hösten 2021, har utvecklats svagt under årets första månader. Den inbromsningen inleddes redan innan de senaste chockerna inträffade. Omsvängningen i global industriproduktion är ännu mer påtaglig och uppenbarligen relaterad till vårens chocker: under mars-april föll produktionen ackumulerat 3,5 procent. Det tredje största fallet sedan tidsseriens början 1991!
En annan observation är att till och med april, så långt det finns heltäckande statistik, drog hushållen åt svångremmen rejält vad gäller konsumtionen. Och barometrarna pekar på tilltagande försvagning av världskonjunkturen den närmaste tiden.
I Industriekonomernas majprognos räknade vi med att svensk BNP skulle studsa upp 0,4 procent i Q2 efter fallet i Q1. Med tanke på det preliminära BNP-utfallet i april och övrig information, är det möjligt att detta var en alltför optimistisk bedömning. Ett lägre utfall för Q2 än 0,4 procent (Q/Q) innebär allt annat lika att vi måste sänka vår helårsprocent. Skulle exempelvis BNP för Q2 förbli oförändrad innebär detta, allt annat lika, att vi får revidera helårsbedömningen från 2,1 procent till 1,8 procent.
Fed behåller fingret på avtryckaren – trots viss lättnad
I veckan publicerades statistik för USA:s inflation, närmare bestämt Federal Reserves favoritindikator: deflatorn för privat konsumtion rensat för energi och livsmedelspriser (kärn-PCE). Visserligen föll årstakten, den så kallade kärninflationen, tillbaka för tredje månaden på raken vilken innebär att kärninflationen minskat från 5,4 % till 4,7 %.
Trots detta medger knappast utvecklingen att Federal Reserve tar bort fingret från avtryckaren. Vi har tittat par olika scenarier. Vilken månadstakt för inflationen krävs innan Fed vågar lätta på bromsen?
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
