Produktionen i basindustrin har under senare år backat och under förra året föll den med cirka 4 procent. I december 2024 var produktionen cirka 6 procent lägre än under motsvarande period året innan.
– Utvecklingen har de senaste åren överlag varit dämpad. Det ser vi framför allt i produktionen i stål- och metallindustrin. Även i skogsindustrin har utvecklingen varit svag, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.
– Produktionen har hoppat fram och tillbaka men trenden är nedåt. Tidigare kostnadschocker och höga räntor håller fortfarande tillbaka efterfrågan på basindustrins produkter.
Förväntningarna har varit, och är, nu inställda på att bland annat de penningpolitiska lättnaderna som har genomförts medför att investeringar och konsumtion tar fart och att det sker en ekonomisk återhämtning. Bedömningen är att detta även medför att situationen inom basindustrin gradvis förbättras.
I Sverige ser BNP-tillväxten för 2024 ut att ha landat på svaga 0,6 procent efter att också ha fallit svagt under 2023. Konjunkturen har alltså försvagats i Sverige under de senaste två åren.
– För att konjunkturen ska börja stärkas måste BNP-tillväxten inte bara bli positiv utan öka tydligt. Och för att vi ska närma oss ett mer normalt konjunkturläge behövs en stark BNP-tillväxt under en längre period. Återhämtningen förväntas inledas under 2025 drivet av de lägre räntorna och finanspolitiska stimulanser, fortsätter Kerstin Hallsten.
– Men det finns en stor risk att återhämtningen tar tid och dessutom att Riksbankens möjlighet att stötta ekonomin minskat. Nya, framför allt politiska utmaningar, har dykt upp vilka riskerar att skapa nya negativa utbudschocker som håller tillbaka global ekonomi, ökar pristrycket och därmed minskar utrymmet för ytterligare räntesänkningar globalt.
– Det politiska läget i USA och handelspolitiken skapar osäkerhet och riskerar att hålla tillbaka global tillväxt. Även de politiska svängningarna i Europa är av central betydelse. Kommer det politiska systemet ha kraft att genomdriva reformer som stärker konkurrenskraften?, avslutar Kerstin Hallsten.
Ladda ner rapporten:
Kontakt
