Sverige har allt sedan finanskrisen upplevt en svagare produktivitetstillväxt. Trenden måste vända.
– Det är dags att fokusera på ekonomisk utveckling med strukturreformer som ökar produktiviteten och förbättrar den långsiktiga tillväxten, säger Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna.
Industriarbetsgivarna presenterade tidigare i våras en rapport som belyser olika scenarier för om svensk industri lyckas med ramvillkoren på plats eller om industrin inte lyckas och de ekonomiska konsekvenser som blir en följd.
– För att åstadkomma en ökad tillväxt behöver ramvillkoren komma på plats för att Sverige ska vara attraktivt att investera i, för svensk industri att kunna växa och utvecklas och för att lyckas med den gröna omställningen. Det handlar om effektivare tillståndsprocesser, om en säkrad elförsörjning och kompetensförsörjning, säger Per Hidesten.
Svensk arbetsmarknad kännetecknas av en hög sysselsättningsgrad. Utmaningarna på arbetsmarknaden är främst kopplade till strukturell arbetslöshet och den försvagade matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb.
Den satsning kring kompetensförsörjning som är presenterad i budgeten är fokuserad på att minska arbetslösheten. Satsningen är i form av ett ökat antal platser, cirka 2 000 på yrkesvux.
– Industriarbetsgivarna är positiva till en utökning av antalet utbildningar på yrkesvux. Det är viktigt att satsningen är långsiktig, så att kommunerna kan och hinner använda de utökade medlen. Det är även viktigt att utbildningarna som tillkommer är inriktade mot näringslivet, och framför allt industrin, säger Per Hidesten.
Från ord till handling
Per Hidestenfår medhåll av chefekonom Kerstin Hallsten.
– Vi har länge lyft att våra företag vittnar om fortsatt långsamma tillståndsprocesser för industrietableringar och utbyggnad av elförsörjningen och att nyindustrialiseringen hindras av bristande infrastruktur. Vi noterar att regeringen vidtar åtgärder och avser lägga fram ytterligare förslag – men det går för långsamt, säger hon.
Kerstin Hallsten konstaterar att produktiviteten växer svagt fram till 2027 – en årlig ökningstakt på drygt en procent.
– Det är därför positivt att regeringen lyfter strukturreformer för högre tillväxt och en återupprättning av arbetslinjen som två av sina tre prioriterade områden.
Men, konstaterar hon större satsningar på strukturreformer är att önska i vårpropositionen. Nu är det mer fokus på ökad trygghet, brottsbekämpning och stärkt försvar.
– Detta är såklart också viktiga områden. Men för att sådana satsningar skall kunna göras framöver krävs en stark tillväxt och produktivitetsutveckling. I den kommande politiken måste detta prioriteras ytterligare.
En satsning finns dock och det är inrättandet av ett Förenklingsråd.
– Vi har länge efterlyst lättnader i regerverk och byråkrati för företagen. Om detta blir verklighet kan företagen i större utsträckning fokusera på produktion i stället för pappersarbete med tveksam nytta. Detta gynnar produktiviteten. Vi får hoppas att detta inte bara blir en diskussionsklubb utan gör skillnad på riktigt.
Överlag en rimlig ekonomisk prognos
Regeringen presenterade också sedvanligt förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken inför budgetpropositionen 2025 och i den konstaterar man att BNP-tillväxten blir svagt positiv 2024 och att konjunkturen därmed försvagas ytterligare i år. BNP-tillväxten blir starkare 2025 och konjunkturen stärks men fortfarande befinner sig Sverige i en lågkonjunktur och arbetslösheten är hög.
– Vi delar bilden av en svag konjunktur. Det är ungefär den bilden som vi tecknade i november förra året och som fortfarande är rimlig, säger Kerstin Hallsten.
Regeringen bedömer att inflationen i år och kommande år i genomsnitt ligga på inflationsmålet och att Riksbanken sänker reporäntan med start under andra halvåret i år.
– Det är också en rimlig prognos, avslutar Kerstin Hallsten.
