Klart är att Riksbanken styr mot målet att inflationen ska vara två procent. Det finns inga mål för exempelvis realekonomisk utveckling eller långsiktig BNP-utveckling. Endast om prisstabilitet äventyras så ska Riksbanken ta realekonomiska hänsyn.
Är det tuffa ekonomiska läget är ett bevis på att den beska medicinen tar skruv på ett rimligt sätt eller att Riksbanken tar i för mycket? Det svaret kan vi bara få i efterhand genom att utvärdera om inflationsutfallet blev i enlighet med prognoserna. Vi vet att Riksbankens track-record när det gäller träffsäkerhet i inflationsprognoser inte är lysande. Det är dock långt ifrån självklart att den svaga konjunkturen är ett tecken på att Riksbanken begår ett gravt penningpolitiskt misstag och stryper den svenska ekonomin i onödan.
Pristrycket från inköpta varor och tjänster avtar
Trots att KPI i Sverige drog i väg lite mer än förväntat i juni dämpas inflationstakten. Tittar vi bakåt i leden på producentpriserna ser vi en ännu mer markant inbromsning av prisökningarna. För insatsvaror har prisuppgången bromsat hårdast och tyskarna visar vägen med prisfall. Även inom tjänstesektorerna råder minskat pristryck. Prisindex för tjänstesektorn (inte att förväxla med konsumentpriser för tjänster) ökade modest mellan första och andra kvartalet i år, med 0,6 procent mellan kvartalen. Fortsätter tjänstepriser att öka med 0,6 procent per kvartal leder det rent matematiskt till att ökningstakten börjar närma sig två procent (2,4 procent för att vara exakt). Som mest var priser för tjänstesektorn uppe och nosade på åtta procent i årstakt förra året.
Länk till hela artikeln
Sverige är industriländernas svagaste länk
Den penningpolitiska åtstramningen i Sverige, som inneburit att Riksbankens styrränta hamnat på samma nivå som för ECB men betydligt lägre än i Storbritannien och USA, ser ut att ha slagit hårdare hos oss. En bov i dramat tycks vara de svenska hushållens mycket höga skuldsättning och därmed sårbarhet för stigande räntor. Det är svårt att inte känna oro för den svenska ekonomin på medellång sikt. Medan vi kan notera smärre positiva överraskningar för Eurozonen och USA och möjligen även för Storbritannien, gäller tyvärr det motsatta för Sverige. Siffrorna från SCB:s BNP-indikator pekar mot att BNP för helåret halkar ned mot -0,9 procent. Att jämföra med juniprognosens -0,2 procent. Därmed skulle vi i stort sett vara tillbaka på Industriekonomernas marsprognos för svensk BNP.
Både konsumtion och produktion håller ned svensk ekonomi
Både hushållens konsumtionsindikator och produktionsvärdesindex ger ungefär samma bild – den svenska ekonomin på både konsument- och producentsidan har försvagats.
Den säsongsrensade indikatorn för hushållens konsumtion var nästintill oförändrad i juni 2023 jämfört med månaden innan. Jämfört med samma period förra året minskade hushållskonsumtionen med 1,7 procent. Mest minskade konsumtionen av möbler, inredningsartiklar, hushållsutrustning och förbrukningsvaror. Det säsongsrensade indexet för produktionsvärdet minskade med 1,6 procent på total nivå jämfört med föregående månad. Jämfört med samma period föregående år är värdet ned med 3,4 procent. Metallvaror minskar mest. Mot trenden går transportmedelsindustrin och då inte minst motorfordonsindustrin som ökat produktionsvärdet med 23 procent i fasta priser, jämfört med juni 2022.
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer:
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
