När vi lämnade år 2021 bakom oss var vi förtröstansfulla att pandemin definitivt skulle släppa sitt grepp och medge en hyfsad ekonomisk utveckling under 2022. Knappt hann dock de sista Covid-restriktionerna avvecklas förrän nästa chock drabbade världen: Rysslands invasion av Ukraina som inte bara innebar en geopolitisk utan även en geoekonomisk stjärnsmäll. Skenande energipriser och inflation med snabb stigande räntor i släptåg, innebär en snabb inbromsning av världsekonomin.
Vi måste räkna med att ekonomin ännu inte har nått botten och att 2023 blir ett svagt ekonomiskt år globalt och i Sverige. I takt med att inflationen faller brant krattas dock manegen för en vändning uppåt igen, kanske fram emot slutet av 2023 eller början av 2024. Världsekonomin har trots allt på sistone uppvisat en imponerande förmåga att anpassa sig till extrema händelser.
Vi önskar alla en God Jul och Gott Nytt År!
Kerstin Hallsten, chefsekonom, Industriarbetsgivarna
Mats Kinnwall, chefekonom, Teknikföretagen
EU jagar hårdare men USA:s försprång fortsätter öka
Ett avundsjukt EU försöker komma ifatt USA:s ekonomiska utveckling, men avståndet snarare ökar än minskar. De verktyg som EU i allt större utsträckning försöker utnyttja, omfattande planekonomiska och protektionistiska åtgärder – ingrepp i marknadsekonomin, lär inte bidra till att gapet sluts.
I EU har utvecklingen av den inre marknaden varit en stor framgång och länkas samman med EU-ländernas mångåriga välståndsutveckling och ökade internationella konkurrenskraft. Grundsynen att ta bort barriärer som hindrat handel och integration har fungerat väl.
Senare års policyprogram inom EU har inte lyckats lika väl med att underblåsa den positiva utvecklingen. I en artikel så djupdyker Industriekonomerna i utvecklingen och jämför EU med USA. Mycket tyder på att USA kommer att fortsätta dra ifrån EU ekonomiskt.
På köpet har vi noterat att Sveriges välstånd glädjande nog utvecklats mer i paritet med USA:s och vuxit betydligt snabbare än de stora EU-ländernas de senaste tjugo åren. Risken är dock betydande att den svenska utvecklingen framöver mer kommer att likna resten av EU:s och mindre USA:s.
Global uppvärmning följt av global nedkylning 2022
Minns ni hur det var i inledningen av 2022 när Riksbanken spådde en räntehöjning först 2024? Sedan kom Rysslands aggressiva angrepp mot Ukraina och allt förändrades. Centralbankerna kämpar nu för att vinna inflationskriget. Ryssland har isolerats av de flesta, med bland andra Indien och Kina som undantag.
Industriekonomerna gör som sig bör så här års en genomgång av årets mest betydande händelser i världsekonomin. Allt hamnar naturligtvis i skuggan av kriget i Ukraina. Det finns dock mycket som sticker ut och värt att skriva om.
Kinas självskadebeteende med sin drakoniska – nu lättade – pandemihantering är utmärkande för 2022. Dyket i industriproduktion där talar sitt tydliga språk. Sverige har sin egen variant av självskadebeteende. Detta yttrat i en energipolitik som tydligt försvagat vårt land mot skiftningar i omvärld och väder när det gäller energiförsörjning. Detta har inte minst visat sig i skenande elpriser.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
