Per Hidesten vd Industriarbetsgivarna inledde seminariet:
”Industriavtalet har varit en stabilitet i svensk ekonomi det ger långsiktighet och har klarat många kriser. Det har hjälp Sverige att behålla konkurrenskraften över tid. Det är därför nu viktigt att diskutera de ekonomiska förutsättningarna inför kommande avtalsrörelse 2023. Industriavtalet är grunden för en väl fungerande lönesättning och det är den internationella konkurrenskraften som ska avgöra vad avtalet ska landa på.”
Det osäkra omvärldsläget med krig i Europa, höga energipriser och vad pandemin inneburit, gör att företagen behöver långsiktiga stabila villkor så att jobb inte går förlorade. Industrin är hårt pressad av utländsk konkurrens och det är därför viktigt att väga in detta i den kommande avtalsrörelsen.
Mats Kinnwall, Industriekonomerna och chefekonom för Teknikföretagen tog vid:
”Svensk industri verkar på en internationell marknad där priserna sätts globalt. Då går det inte att tala om ett löneutrymme i termer av svensk produktivitet. Stabiliseringspolitik bedrivs genom penning- eller finanspolitik inte av arbetsmarknadens parter.”
På detta kommenterade Ylwa Hedén Westerdahl, prognoschef, Konjunkturinstitutet.
”Pandemin, kriget och inflationen spelar in som faktorer, den stora frågan är hur inflationen utvecklas. Till mesta del är den här inflationen kostnadsdriven och det ger då inte ett utrymme för större löneökningar.”
”Precis som i alla andra länder påverkas vi också av inflation och höjda räntor”
Kerstin Hallsten, Industriekonomerna och chefekonom för Industriarbetsgivarna:
”Redan under pandemin skapades flaskhalsar och brist på insatsvaror, något som har fortsatt i samband med kriget i Ukraina. Utbudsstörningar och problem i leverantörskedjor ger företagen försämrade förutsättningar och på sikt försvagad lönsamhet och därmed försvagad investeringsvilja.”
”Precis som i alla andra länder påverkas vi också av inflation och höjda räntor. Men en ytterligare faktor är att det kommer att bli cementbrist och därmed kommer investeringarna i byggbranschen att minska. Den här bristsituationen är en faktor som behöver räknas med.”
Andreas Wallström, prognoschef, Swedbank delade mycket i Kerstins bild och betonade företagens minskade investeringsvilja och hushållens minskade konsumtion. Men samtidigt påminde han om en reflektion från pandemin då prognoserna var för pessimistiska. Vissa delar av svensk ekonomi gick ändå bra då.
Irene Wennemo, generaldirektör, Medlingsinstitutet, sammanfattade seminariet med traditionen av att se Tyskland som exempel. Men det finns just nu en stor farhåga hos den tyska motorn då energifrågan ställts på sin spets samtidigt som minimilönerna ska höjas till hösten. Det kommer bli bensin på brasan och ett skäl att faktiskt ta höjd för det oroliga läget i europeisk ekonomi.
”Men Sverige har ändå goda förutsättningar och det är värdefullt att båda parterna tror på den svenska lönebildningsmodellen.”
Seminariet som modererades av Marina Lähteenmaa kommunikationschef på Industriarbetsgivarna och Per Braconier, presschef på Teknikföretagen.
I media:
- Dagens Nyheter: ”Sverige har ett eget oroväckande problem” (2022-06-03)
- Tidningen Näringslivet: ”Ekonomerna: Därför ska inflationen inte styra lönerna” (2022-06-07)
Ta del av seminariet i efterhand:
Kontakt
