En fortsatt relativt stram ekonomisk politik under 2024, lägre energi- och råvarupriser, pressade marginaler och rimlig ökning av arbetskraftskostnader talar för att inflationen fortsätter ner mot inflationsmålen under 2024 och att inflationen då och under 2025 blir betydligt lägre än under senare år. Det kommer dock bli en del hopp i närtid.
Risker finns alltid och en tydlig sådan nu är geopolitiska spänningar. De skapar osäkerhet och kan bidra till nya och eskalerande problem på ekonomins utbudssida. Det senare kan medföra ett ökat kostnadstryck. En annan risk är växelkursen – det är inte läge för Riksbanken att vara först ut att sänka räntan. I sin analys av inflationsutvecklingen skriver Industriekonomerna att det sannolikt är dags att sänka räntan först under tredje kvartalet.
Kylan påverkar elmarknaden som stabiliserades under 2023
Kylan driver nu upp elbehovet, samtidigt kan vi konstatera att elmarknaden stabiliserades under 2023. Det visar en analys av elmarknaden som Industriekonomerna gör i veckans nyhetsbrev.
Framöver förväntas den inflationsdämpande effekten från elpriserna utebli, eftersom den negativa prisutvecklingen i årstakt klingar av. Drivmedelspriserna kan dock bidra med en viss dämpning, främst till följd av sänkt reduktionsplikt och skatt i januari i år.
Mest framträdande under månaden är det höga spotpriset i Finland den 5 januari, då dygnsgenomsnittett landade på hela 10 kr per kWh. Även i Sverige har prisnivåerna vissa dagar och timmar landat högt, men sammantaget är de ända långt under vad de var under rekordmånaderna 2022.
Elförbrukningen i Sverige har varit mycket hög hittills under januari. Det nordiska elsystemet har därmed priskopplat mot det kontinentaleuropeiska stora delar av månaden. Att prisnivåerna ändå inte slagit genom taket beror bland annat på att det varit relativt blåsigt över Tyskland, vilket bidragit till god produktion från vindkraften.
Arbetsmarknadsläget – ökade varsel under 2023
Antal lediga platser för energi- och försvarsrelaterade delbranscher inom Teknikindustri är på historiskt hög nivå samtidigt som lediga platser för övriga delbranscher fortsätter att vika ner sig. Det visar statistiken från Arbetsförmedlingen om utvecklingen i december 2023. Den delbransch som slog all time high (igen) av lediga platser i december var övriga transportmedel som till 80 procent består av stridsfordon för luft, vatten och land.
Totalt uppgick antalet varsel i industrin 2023 till 11 800 personer, att jämföra med 4 300 år 2021 och 5 500 personer 2022 (tyvärr så anger inte längre statistiken delbransch). Sett i ljuset av antal anställda och produktionsvolym för olika delar i industrin har antalet varsel antagligen varit högst inom delar av basindustrin, möbel-och husbyggnad och livsmedelsindustri.
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
