10 november 2023

Konsumtionen och produktionen tappar fart


Konsumtionen och produktionen tappar fart Foto: Mostphotos.

De svenska hushållen minskade sin konsumtion med 0,5 procent i september jämfört med i augusti. På årsbasis föll konsumtionen med 0,7 procent. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

Studerar man statistiken på månadsbasis ser man att konsumtionen går ömsom lite upp, ömsom lite ned. Det står dock helt klart att konsumtionsfesten som rådde under 2021 är över. Stigande inflation och stigande räntor är sannolikt orsaken till tillbakagången under 2022. Man kan möjligen tycka att konsumtionen trots allt utvecklas hyfsat givet den klart tuffare ekonomiska situationen.

Vad har vi då att vänta gällande konsumtionen under återstoden av 2023? Inte helt klart, men få saker talar för en rejäl ökning. Vi kan snarare förvänta oss att hushållens konsumtion utvecklas fortsatt dämpat. I vår kommande konjunkturrapport återkommer vi med en bedömning av utvecklingen i år och för 2024.

Ungefär som väntat

I veckan presenterades data för Sveriges industriproduktion i september och därmed tredje kvartalet. För teknikindustri har det gått ungefär som förväntat. Diverse störningar och försörjningsproblem är inte helt avskrivet. Men fordonsindustrin lyckades ändå knåpa ihop en ganska bra månad i september. Vi noterar stora skillnader beroende på delbransch och produkt. Riktigt bra fart – något vi inte upplevt på decennier – är det inom energirelaterade branscher och försvarsprodukter. Övriga delbranscher, inte minst de som vänder sig mot byggsektorn, har det lite kämpigare.

Sverige sammantagna industriproduktion inklusive gruvor ökade något mellan augusti och september. Ett omfattande bidrag kom från gruvindustrin. Samtidigt har industriproduktionen tappat farten. Produktionsnivån i september är inte högre än den var under april och maj i år.

Industrin är motorn – i hela Sverige

Industrin är motorn i Sveriges ekonomi. Det visar Industriekonomernas genomgång av det ekonomiska läget i alla Sveriges län. Analysarbetet av Sverige på regionnivå kommer att presenteras i ett antal rapporter under nästa år, en för respektive län. I en första artikel i detta nyhetsbrev ger vi ett smakprov, när vi tittar på Norrbottens och Västerbottens län.

Industrin bidrar med nära fyra miljarder i skatteintäkter till Norrbottens län. Förutom det ekonomiska bidraget samt det faktum att industrin skapar jobb i både den egna verksamheten och bland underleverantörer av insatsvaror och tjänster, bidrar industrin även till sysselsättning inom länets kommuner och region via skatteintäkter. Detta är ett av de sätt vi tillskriver industrin rollen som motor i de flesta länen.

I Västerbottens län kommer nästan 48 procent av länets ekonomi, eller cirka 34 miljarder kronor av länets förädlingsvärde från industrin, såväl direkt som indirekt. Sedan 2016 har denna andel ökat från 34 procent till 48 procent.

Industrin spelar en ännu större roll för Norrbottens län. Drygt 71 procent av länets ekonomi eller strax över 70 miljarder kronor av länets förädlingsvärde kommer direkt, och indirekt, från industrin. Här har andelen skenat i väg från 44 procent till 71 procent, bara sedan 2016.

Efterfrågan på industrins produkter skapar i Övre Norrland, där både Norrbotten och Västerbottens län ingår, över 43 000 jobb. Jobben finns såväl direkt, inom den egna verksamheten, som indirekt, hos underleverantörer av insatsvaror och tjänster.

Utvecklingen i Övre Norrland är ett första nedslag på vägen när Industriekonomerna i sin undersökning av län för län, en gång för alla avfärdar myten om att industrin i Sverige är på tillbakagång.

Industriekonomernas konjunkturprognos den 21 november

Tisdagen den 21 november klockan 09.00 presenterar Industriekonomerna årets tredje konjunkturrapport. I Näringslivets hus, Storgatan19, Stockholm. Frukost serveras från klockan 8.30. Hjärtligt välkommen!

Rapporten som har arbetsrubriken: ”Oväntat piggt USA skjuter på nedgången”, försöker svara på flertalet av de utestående frågor som finns när det gäller den ekonomiska utvecklingen framåt:

Har USA undvikit en nedgång i ekonomin eller är den bara satt på vänt? Sverige har gått bättre än Eurozonen historiskt men nu krymper svensk ekonomi – varför? Vilka bedömningar gör Industriekonomerna för resten av året och 2024 för världsekonomin, USA, Kina, Eurozonen och Sverige? Vilka bedömningar gör de för industriproduktionen? Är den svaga kronan ett kvitto på en svag svensk ekonomi samt hur utvecklas inflation och räntor?

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer

Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se


Ekonomi