17 november 2023

Lediga industrijobb inom energi och försvar slår rekord


glada personer på jobbet Foto: Mostphotos

Suget efter arbetskraft är högt, särskilt i de två delbranscherna energiteknik och försvarsindustri. Lediga platser inom energi och försvar har aldrig tidigare varit högre än nu under hösten. Det skriver Industriekonomerna i senaste veckobrevet.

För övriga delbranscher noteras att efterfrågan på arbetskraft klingar av vilket syns i både lediga platser och enligt Teknikföretagens konjunkturbarometer som mäter andelen företag med brist på arbetskraft. Detta lättar på trycket på arbetsmarknaden och ökar sannolikheten att de delbranscher, enskilda företag eller regioner som skriker mest efter arbetskraft kan hitta personal.

Arbetslösheten stiger och sysselsättningstillväxten mattas av, enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Tredje kvartalet i år var arbetslösheten 7,8 procent, upp från 7,4 procent första kvartalet. Motsvarande siffror för sysselsättningstillväxten är 1,1 procent, ner från 2,3 procent.

Inflationsbubbla pyser ut snabbt

I veckan publicerades hoppingivande inflationsdata från såväl USA som Sverige och sen tidigare har detsamma signalerats från Eurozonen. I USA stod KPI still i oktober jämfört med september vilket innebar att inflationstakten föll till 3,2 procent efter att har stigit två av de tre föregående månaderna. Det finns gott hopp om att Fed:s mål uppfylls mot mitten av 2024.

Även lönetrycket i USA har gradvis avtagit, från 5–6 procent i årstakt under 2022 till fyra procent. Sammantaget innebär utvecklingen på pris- och lönesidan att Fed börjar kännas sig tillfreds och sannolikt gjort den sista räntehöjningen under denna cykel.

Liknande utveckling ser vi i Eurozonen. Kärninflationen – HIKP exklusive livsmedel och energi – har modererats de senaste månaderna, från 5–6 procent till drygt fyra procent i oktober. Här kan ECB kännas sig stärkta i själen av att månadsökningarna stadigt avtagit från 0,4–0,5 procent till 0,2–0,3 procent. Mycket talar för att även ECB gjort sin sista räntehöjning i denna cykel.

Svensk inflation enligt KPIF steg svagt i oktober från 4,0 till 4,2 procent enligt KPIF. Att det blev en ökning kanske inte känns helt positivt. Men det fanns andra goda nyheter i veckans datasläpp. Den underliggande inflationen mätt med KPI exklusive energi minskade till 6,1 procent från 6,9 procent i september. En rejäl nedgång alltså. 

Priserna är fortsatt höga, liksom prisökningstakterna även om de har fallit tillbaka. Detta gäller både varor och tjänster. Globala energi och råvarupriser, som initialt bidrog till den skenande inflation, har dock tydligt fallit tillbaka och uppvisar negativa årstakter. Även leveranserna ”flyter på” och kostnaderna för frakt har gått ner. Dessutom har penningpolitiken, som också bidrog till att väcka inflationsspöket, tydligt stramats åt. Styrräntorna har höjts snabbt och mycket. Det talar för att inflationen kommer att fortsätta dämpas.

Frukostseminarium om konjunkturen den 21 november

Tisdagen den 21 november klockan 09.00 presenterar Industriekonomerna årets tredje konjunkturrapport. I Näringslivets hus, Storgatan19, Stockholm. Frukost serveras från klockan 8.30. Hjärtligt välkommen!

Vi svarar på frågorna: Har USA undvikit en nedgång i ekonomin eller är den bara satt på vänt? Sverige har gått bättre än Eurozonen historiskt men nu krymper svensk ekonomi – varför? Vilka bedömningar gör Industriekonomerna för resten av året och 2024 för världsekonomin, USA, Kina, Eurozonen och Sverige? Vilka bedömningar gör de för industriproduktionen? Är den svaga kronan ett kvitto på en svag svensk ekonomi samt hur utvecklas inflation och räntor?

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer

Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se


Ekonomi