Debattartikeln publicerades i Altinget den 20 mars
Sverige är ett industriland. Industrin är grunden för vårt välstånd. Kvalificerade medarbetare är en förutsättning för industrins konkurrenskraft, men kompetensbristen är en akut utmaning.
Lönegolvet höjs
Industrin befinner sig i en historisk fas där företag ska växa och utvecklas hållbart genom klimatomställningen. Parallellt med nyetableringar som innebär nya jobb i industrin, pensioneras var fjärde medarbetare inom basindustrin under den kommande tioårsperioden. Samtidigt utexamineras mindre än hälften så många från industritekniska programmet som industrin behöver.
Det kommer att behövs 3 500 nya processoperatörer inom svensk industri varje år de närmaste åren. Ändå utbildas det bara runt 400 – vilket ger ett underskott på 3 100 personer. Inom en treårsperiod kommer det att behövas 300 000 svetsare, mekaniker, ingenjörer och processoperatörer – bara för att nämna några yrken där det råder stor efterfrågan.
En välfungerande arbetskraftsinvandring är en förutsättning för att svensk industri ska kunna växa, utvecklas och vara konkurrenskraftig.
Regeringen har beslutat sig för att gå vidare med skärpta regler för arbetskraftsinvandring, som innebär ett höjt lönegolv på 35 600 kronor. Vi menar att det måste vara företagens rätt att bestämma vilken kompetens som behövs för verksamheten och därmed vem eller varifrån man väljer att rekrytera.
Förenkla kompetensförsörjningen
Industrins behov kommer inte att kunna tillgodoses av inhemsk arbetskraft. Trots förslag och reformer från politik och näringsliv om att förbättra utbildningarna, bygga ut utbildningssystemen, tillgängliggöra utbildningarna, höja statusen och bredda rekryteringsbasen. Därför behöver kompetensförsörjningen från länder utanför Sverige och EU förenklas. Och det brådskar.
Lönegolvet innebär dessutom olika villkor för olika arbetstagare. Detta kan bli lönedrivande och skadligt för konkurrenskraften. Det finns även en risk att det skapas olika lag på företagen, där arbetskraftsinvandrarna får högre löner, eftersom lönegolvet inte sällan ligger långt över lägstalönen i kollektivavtalen. Det skapar en orimlig situation för arbetsgivarna. Samtidigt vill vi påminna om att kraven på arbetskraftsinvandrare är höga och att anställningsvillkoren är goda, med kollektivavtalade löner och villkor.
Regeringen lägger sig i den svenska modellen
Dessutom är regeringens förslag ett konkret och principiellt ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen, vars fundament utgörs av att arbetsmarknadens parter förhandlar löner utan politisk inblandning. De senaste 25 åren har den här modellen levererat en framgångsrik lönebildning. Den präglas av få arbetsmarknadskonflikter, är till gagn för såväl företag som anställda och har bidragit positivt till Sveriges konkurrenskraft.
Ytterligare en aspekt är att kompetensen som efterfrågas på svensk arbetsmarknad är attraktiv ur ett globalt perspektiv. Därför är det viktigt att Sverige är ett attraktivt och välkomnande alternativ. I stället sätter regeringen upp staket för dem som vill komma hit och arbeta, betala skatt och bidra till landets välstånd.
En välfungerande arbetskraftsinvandring är en förutsättning för att svensk industri ska kunna växa, utvecklas och vara konkurrenskraftig. Kompetensförsörjningen måste lösas på alla nivåer. Regeringen bör därför sänka tröskeln och ta tillbaka höjningen av lönegolvet för arbetskraftsinvandrare.
Jonas Hagelqvist, vd IKEM
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
