27 mars 2025

Ny rapport om industrins utsläpp


bild på industri i södra Sverige Foto: Industriarbetsgivarna.

Att få stopp på de globala CO2-utsläppen och motverka klimatförändringarna – och det snabbt – är av yttersta vikt. För att ha en chans att lyckas måste effektiva och träffsäkra åtgärder vidtas. De i särklass största utsläppen av växthusgaser sker inte i Sverige eller ens i EU. De största klimatbovarna finns i länder som Kina, Indien, etcetera. En ny rapport visar att det minskade CO2-läckaget hade varit gigantiskt om Kinas industriproduktion bedrivits i Sverige eller med vår teknologi sedan 1990.

Utsläppen av klimatpåverkande gaser känner inga landgränser, de driver dit vindarna bär dem. Detta betyder att en klimatpolitik inriktad på att få ner de territoriella utsläppen i ett land med låga utsläpp riskerar att bli ineffektiv och i värsta fall kontraproduktiv om åtgärderna försämrar konkurrenskraften och leder till en svagare ekonomisk utveckling. En politik som på allvar vill motverka klimatförändringarna måste därför inriktas på att öka svensk och europeisk industris internationella konkurrenskraft så att de kan öka sina marknadsandelar på ”klimatbovarnas” bekostnad. En växande industri leder dessutom till välfärdsvinster i Sverige och EU, vilka kan användas och investeras så att klimatutsläppen minskar ytterligare.

För att uppnå en drastisk minskning av CO2-utsläpp krävs dock åtgärder på global nivå, som involverar länder som Kina, Indien, USA med flera. Här kan man drömma om ett system med världsomspännande CO2-skatt och/eller utsläppsrättigheter.

Mer om detta i rapporten ”Växande svensk industri bra för klimat och välstånd”, skriven av Mats Kinnwall, senior rådgivare på Industriarbetsgivarna.

LADDA NER RAPPORTEN

Växande svensk industri bra för klimat och välstånd

Mer ekonomisk analys från Industriarbetsgivarna

Industriarbetsgivarna publicerar löpande analyser över den ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt, med särskilt fokus på basindustrins branscher. 

Kontakt

Kerstin Hallsten
Kerstin Hallsten
Chefekonom
Brenden Grath
Brenden Grath
Ekonom

Ekonomi