– De problem och utmaningar som industrin möter har vi påtalat i många år. Det handlar om ramvillkor som snabbt måste komma på plats för att industrin, och i förlängningen hela samhället, ska kunna ställa om i den takt som krävs, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna
– I den här rapporten lyfter vi tillväxthämmande utmaningar, visar på industrins betydelse, men vi vill också visa hur alternativa tillväxtscenarios kan se ut om tillväxthindren rivs, säger Per Hidesten.
I rapporten lägger Nima Sanandaji fram tre olika scenarios för basindustrins utveckling fram till 2040: ett tillväxtscenario, ett normalscenario och stagnationsscenario.
– Om Sverige fram till 2040 växlar upp från dagens tillväxttakt på 0,5 procent till en tillväxttakt på 1,5 procent per år blir basindustrins värdeskapande drygt 50 miljarder kronor högre. Den tillväxttakten har funnits i Österrike som är ett jämförbart land. Därför är det en viktig poäng att studera detta närmare, säger Nima Sanandaji.
Basindustrin, inklusive dess underleverantörer, bidrog under 2020 med drygt 178 000 anställningar och med 220 miljarder kronor i förädlingsvärde. Totalt kommer fyra av de tio grupper av produkter med störst positivt bidrag till handelsnetto från basindustrin.
Men tillväxten hämmas av regleringshinder och av en bristande kompetensförsörjning. Dessutom finns omfattande krav kring omställning till fossilfri energi, samtidigt som energiförsörjningen förblir en utmaning.
Bristen på kompetens är en flaskhals
I rapporten har Sanandaji intervjuat företag i basindustrin, som alla pekar på kompetensbristen som en av de största utmaningarna när den gröna omställningen ska genomföras.
– Företagen i basindustrin konkurrerar i stor utsträckning om samma kompetens. Det saknas till exempel processoperatörer, elektriker, metallurger och ingenjörer inom process och IT i hela industrin och i hela landet. Företagen rekryterar en stor del av kompetensen lokalt och regionalt, men den stora utmaningen är att få människor från andra landsdelar att flytta till de orter där industrijobben finns. Därför behövs också ytterligare satsningar på bostäder, skolor och infrastruktur, säger Per Hidesten.
I rapporten pekar företagen på ett antal reformer för att underlätta att rekrytera kompetens. Det handlar om att fortsätta stärka industriprogrammen på gymnasiet, yrkesvux samt utbildningar på regionala högskolor. Det behövs fler utexaminerade med rätt kompetens. Företagen efterlyser också möjlighet att avskriva studielån för de som flyttar till en annan region för att jobba.
I rapporten tar företagen också särskilt upp expertskatten och vill se den utökas ytterligare för att göra Sverige attraktivt för internationella experter samt att det så kallade internationella snabbspåret för bristkompetenser och kvalificerad personal förbättras och vidareutvecklas. För att främja den långsiktiga utvecklingen behöver kompetenser inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskaper och matematik (STEM) stimuleras från tidig skolålder och vidare upp till högskolan.
– Regeringen genomför en del konstruktiva satsningar, men nu brådskar det. Får inte industrin tillgång till kompetens så stannar omställningen av, avslutar Per Hidesten.
Rapporten ”Renässans för industriell utveckling 2024” av Nima Sanandaji presenteras på ett seminarium i riksdagen onsdag den 13 mars. På seminariet medverkar bl.a.: Viktoria Karsberg, SSAB, Karin Comstedt Webb, Heidelberg Materials Sverige, Anders Edholm SCA, Carina Sammeli (S), Oliver Rosengren (M), Per Hidesten, Industriarbetsgivarna och Marie Nilsson, IF Metall.
Ladda ner rapporten här: https://industriarbetsgivarna.se/wp-content/uploads/2024/03/Renassans-for-industriell-utveckling_sid.pdf
