– Kortare arbetstid hotar industrins konkurrenskraft, produktionstid är verksamhetskritiskt i industrin, säger Per Hidesten vd Industriarbetsgivarna.
Beräkningar visar att en generell arbetstidsförkortning skulle innebära en minskad produktion och en minskning av Sveriges BNP med över 500 miljarder kronor årligen.
Risk för tappade investeringar och jobb
För basindustrin, som ofta är beroende av dygnet-runt-produktion, skulle en arbetstidsförkortning leda till ökade kostnader, svårigheter att bemanna skift och större behov av övertid – vilket både pressar kostnaderna och försämrar arbetsmiljön.
– Om svensk industri inte klarar konkurrenstrycket från andra länder kommer produktionen att flyttas utomlands. Det hotar både arbetstillfällen och framtida investeringar här i Sverige.
Minskat bidrag till välfärden
Industrins regionala betydelse och bidrag till välfärden har också betydelse i arbetstidsfrågan. Försämrad produktivitet och färre antal jobbade timmar innebär mindre intäkter till vård och skola.
– Kortare arbetstid innebär även minskade resurser till välfärden, till skola, vård och trygghet. Vi har inte råd att jobba mindre – vi måste snarare arbeta mer, avslutar Per Hidesten.
