Via länk från Bryssel deltog Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, som gav en inblick i det arbetsrättsliga läget inom EU. Han påminde om att en stor del av de svenska regelverken på det sociala området – arbetsrätt, arbetstider och löner – har sitt ursprung i EU-lagstiftning. Som ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) berättade han om arbetet med att påverka ny lagstiftning på EU-nivå.
– Det som diskuteras i Bryssel påverkar i förlängningen svenska företag och anställda. Just nu väntar vi till exempel på EU-domstolens avgörande om minimilönedirektivet.
Industriavtalet – fortsatt grund för stabilitet
Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, reflekterade över årets avtalsrörelse och industriavtalets nära 30-åriga historia. Han beskrev industriavtalet som en grundbult för stabilitet, ordning och konkurrenskraft i svensk ekonomi.
– Industriavtalet har levererat stabil lönebildning, och förutsägbarhet genom både finanskris och pandemi, konstaterade Widolf, Han konstaterade också att nästa avtalsrörelse börjar långt innan förhandlingarna startar.
– Genom analys, dialog och förberedelser skapar vi den plattform som gör att industrin kan ta ansvar – och sätta märket som hela arbetsmarknaden väntar på.
Bakgrundskontroller i arbetslivet – vad är egentligen tillåtet?
Johan Sundberg, Johan Thörn och Fredrik Eråker från edpLaw, diskuterade de rättsliga ramarna för bakgrundskontroller vid rekrytering. De konstaterade att arbetsrätten i sig inte reglerar bakgrundskontroller, men att GDPR sätter tydliga gränser för hur och när uppgifter får samlas in.
En bakgrundskontroll kan omfatta allt från verifiering av utbildning och referenser till kontroller av sociala medier – men varje steg måste vara nödvändigt, proportionerligt och ha en rättslig grund.
– Ju känsligare uppgifter desto starkare måste den rättsliga grunden vara, betonade panelen.
De uppmanade arbetsgivare att vara särskilt noga med att dokumentera varför en viss kontroll behövs och att alltid säkerställa vem som är personuppgiftsansvarig när externa leverantörer anlitas.
Lönetransparens på väg in i diskrimineringslagen
Camilla Gannvik (Svenskt Näringsliv) och Linda Thomasson (Industriarbetsgivarna) redogjorde för den kommande lönetransparenslagstiftningen, som träder i kraft den 1 juni 2026.
Företagen fick praktiska råd om hur de kan förbereda sig, bland annat genom att se över lönestrukturer och rekryteringsprocesser.
Beredskap och motståndskraft i fokus
Johan Sjöberg (Svenskt Näringsliv) tog upp företagens roll i totalförsvaret och hur man stärker sin beredskap mot hot som industrispionage, cyberangrepp och organiserad brottslighet.
Han underströk att ett konkurrenskraftigt företag också är ett motståndskraftigt företag.
Genom risk- och sårbarhetsanalyser, kontinuitetsplanering och personalvård kan företag bygga robusthet och säkerställa verksamheten även vid höjd beredskap.
Nyheter från Arbetsdomstolen
Dagen avslutades med Mirjam Olofsson och Linda Thomasson (Industriarbetsgivarna) som presenterade den senaste praxisen från Arbetsdomstolen och andra nyheter inom arbetsrätten – med fokus på vad som är särskilt relevant för industrins arbetsgivare.
Det blev en innehållsrik och lärorik dag med många insikter om hur företag kan rusta sig för framtidens arbetsrättsliga utmaningar.
Presentationer från dagen
Presentationerna från Arbetsrättsdagen finns att ladda ner från Industriarbetsgivarguiden (inloggning krävs).
