Samtidigt steg KPIF-inflationen med 0,3 procentenheter till 3,3 procent i augusti, medan inflationen rensad från energi föll lika mycket till 2,9 procent. Lite för hög inflation alltså i relation till målet på två procent, trots att ekonomin utvecklats väldigt svagt under en lång period. Kronan har dessutom försvagats. Det är tydligt att inflationen hålls uppe av utbudsproblem, inflationen borde annars vara betydligt lägre. Penningpolitik ska vara och är oftast framåtblickande. Men läget är ovanligt svårbedömt och då är det naturligt att gå försiktigt framåt. Sannolikt blir det ingen sänkning av reporäntan i september. En mer expansiv ekonomisk politik kommer i stället via finanspolitiska stimulanser.
Lägre aktivitet i juli jämfört med i juni
Som namnet antyder ger BNP-indikatorn en fingervisning om aktiviteten i ekonomin. Indexet har hoppat väldigt mycket upp och ned under de senaste månaderna. Så blev även fallet i juli då BNP-indikatorn föll med 0,2 procent mellan juni och juli, säsongsrensat. Hittills i år, januari till juli i år jämfört med motsvarande period 2024, är uppgången endast knappt 1 procent. Trögt alltså.
Mer detaljerad statistik visar att produktionen i tillverknings- och basindustrin hackade tillbaka ned efter en stark ökning i juni. Produktionen i byggindustrin fortsatte tyvärr att backa. Tjänsteproduktionen och konsumtionen ökade aningen (se diagram nedan). Givet en lång period av mycket svag utveckling av hushållens konsumtion är ändå en uppgång en positiv nyhet. Hushållens konsumtion rör sig dock oftast relativt jämnt, så några stora rörelser är inte att vänta.
I diagrammet nedan visas utvecklingen i några delar av tillverkningsindustrin. Det är tydligt att utvecklingen spretar. De bransch som ökat starkt, som en del teknikindustrier, har drivits på av mer strukturella faktorer som stigande försvarsutgifter och satsningar på infrastruktur. I förlängningen borde detta gynna gruv-, stål- och metallindustrin.
Observera de olika skalorna i diagrammet ovan till höger och i diagrammet nedan. Tillverkningsindustrin finns med i båda diagrammen men i grafen nedan ser utveckling i tillverkningsindustrin inte särskilt stark ut.
Fortsatt svagt i basindustrin
Produktionen i basindustrin föll alltså tydligt i juli (-5,6 %) efter en rejäl uppgång i juni (+6 %). Hittills i år har produktionen i basindustrin exklusive gruvor minskat med drygt 1 procent i årstakt. Jämfört med i december är nedgången större.
I diagrammet nedan visas utvecklingen i de olika delarna av basindustrin. Produktionen i gruvindustrin föll tillbaka säsongsrensat och kalenderkorrigerat mellan juni och juli, men sammantaget sedan december har produktionen ökat.
Även i övriga delar av basindustrin föll produktionen i juli, vilket innebar att läget blev än svagare. Orderingången pekar dessutom på att nedgången i produktionen kan komma att fortsätta framöver. Givet de svaga signalerna i Konjunkturinstitutets senaste barometer är det inte troligt att det i närtid kommer något trendbrott. Tyvärr. Industrin pressas av svag efterfråga, stigande och höga kostnader för bland annat insatsvaror.
Mer ekonomisk analys från Industriarbetsgivarna
Industriarbetsgivarna publicerar löpande analyser över den ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt, med särskilt fokus på basindustrins branscher.
Kontakt
