Under ett välbesökt seminarium i Almedalen varnade flera branschföreträdare för konsekvenserna av att inte snabba på ramvillkor och arbetsrättsliga verktyg för basindustrin att kunna stå emot yttre störningar så som osäkerhet i omvärlden, handelskonflikter eller kunna hantera ett höjt beredskapsläge. Kort därefter kom besked från regeringen: industrin blir en beredskapssektor i totalförsvaret.
Medverkade på seminariet gjorde Karin Comstedt Webb, vice vd, Heidelberg Materials Sverige, Björn Fägersten, vd för Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet, Niklas Johansson, direktör public affairs och externa relationer, LKAB, Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna, Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, Svenskt Näringsliv och Camilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer. Seminariet modererades av Mia Odabas.
Vi står inför en ny geopolitisk verklighet där ekonomin blivit ett slagfält. Nya handelsmönster växer fram och vi måste ta större kontroll över kritisk infrastruktur, material och kompetens inledde Björn Fägersten, Utrikespolitiska Institutet i en inledande omvärldsanalys.
Han underströk att svenska företag har ett gott internationellt anseende, men att det krävs en långsiktig strategi för att säkra försörjningsflöden också under kriser och höjd beredskap.
Geopolitik och lågkonjunktur sätter press
Per Hidesten, Industriarbetsgivarna, konstaterade att basindustrins företag just nu pressas både av en svag konjunktur och av osäkerheten i omvärlden.
– Vi måste ha en konkurrenskraftig industri nu, inte om tio år. Ramvillkoren måste förbättras snabbt, sade Per Hidesten och pekade på behovet av regelförenklingar, tryggare tillståndsprocesser och ett permanent system för korttidsarbete.
Niklas Johansson, LKAB beskrev situationen som ett vänteläge där företagen vill investera men tvekar inför långa tillståndsprocesser och oklara spelregler. Han påminde om basindustrins historiska betydelse.
– Under andra världskriget var Kiruna åtråvärt. I dag står LKAB för 80 procent av EU:s järnmalmsproduktion. Vi har enorma möjligheter – men bara om ramvillkoren fungerar.
Klimatomställning kräver basindustrin
Karin Comstedt Webb, Heidelberg Materials, ett av världens största byggmaterialföretag, lyfte fram hur klimat- och energiomställningen skapar både utmaningar och möjligheter för branschen.
– Energiomställningen kräver stora mängder byggmaterial. Vi har en jätteutmaning men också enorm potential. Men vi måste kunna investera i klimatlösningar och samtidigt hantera frågor som tillstånd, elnät och riskdelning.
Hon påpekade att Heidelberg Materials nyligen invigde en CCS-anläggning i Norge – en teknik för att fånga in och lagra koldioxid – men att motsvarande satsningar dröjer i Sverige.
– I Norge finns ett långsiktigt stöd. I Sverige är det mer nyckfullt och styrs av mandatperioder, vilket skapar osäkerhet, menade hon.
Kompetens och regelförenklingar i fokus
Camilla Frankelius från Sveriges Ingenjörer betonade behovet av fler ingenjörer och teknisk kompetens för att klara både klimatomställning och försörjningsberedskap.
– Sverige måste kunna försörja sig självt med säkerhetsklassad personal. Vi har för få svenska doktorander och måste bli bättre på att attrahera internationella experter.
Per Hidesten, framhöll vidare att totalförsvarets utbyggnad inte får fastna i långa utredningar.
– Vi måste agera nu. Regelförenklingar kommer i elfte timmen. Det som är basen för långsiktig motståndskraft är företagens konkurrenskraft, sade han och pekade på behovet av ett tydligt system för beredskapsavtal och korttidsarbete.
Skickar tydlig signal till politiken
Från panelen var budskapet samstämmigt: Sveriges basindustri är en grundförutsättning för totalförsvaret, klimatomställningen och ekonomisk stabilitet. Men utan snabba beslut riskerar investeringar att gå till andra länder där stödet är tydligare.
Johan Sjöberg, Svenskt Näringsliv underströk vikten av att inte tappa bort basindustrin i dagens säkerhetspolitiska läge.
– För att bygga ett mer robust samhälle måste vi långsiktigt upprätthålla företagens förmåga. Industrin är avgörande både för vår ekonomi och för totalförsvaret. Det kräver tydliga spelregler, regelförenklingar och snabbare tillståndsprocesser. Basindustrin får inte glömmas bort när Sverige rustar för en oroligare omvärld.
– Vi är beredda att investera enorma summor. Men om vi inte är konkurrenskraftiga får vi lägga ner. Så enkelt är det, avslutade Niklas Johansson, LKAB.
Industriarbetsgivarna underströk att en stark basindustri är en konkurrensfördel – men att det nu krävs politiskt ledarskap, långsiktiga spelregler och en tydlig roll för industrin i totalförsvaret.
