Tittar vi på längre sikt får vi en mer tillförlitlig bild. Enligt Industriekonomernas bedömning har Rysslands potentiella BNP-tillväxt under det senaste decenniet rasat från cirka sex procent per år till en procent. Rysslands andel av världsekonomin, har fallit från nära tre procent innan angreppet på Ukraina 2014, till cirka 1,8 procent av global BNP år 2021.
Sanktionerna som riktar in sig på Rysslands förmåga att importera spelar en viktig roll. Genom att kortsluta importkanalerna och omöjliggöra eller åtminstone kraftigt försvåra och fördyra importen av vitala produkter och insatsvaror, dräneras inte minst Rysslands militära förmåga.
Sammantaget är Ryssland en mycket liten ekonomi om vi drar historiska paralleller. Vid tiden för krigsutbrottet 1939 motsvarade axelmakternas BNP (Italien, Japan och Tyskland) drygt 52 procent av de Allierades, i detta sammanhang sammanfattat med Storbritannien och USA. Jämför vi Rysslands ekonomi med motsvarande hos relevanta kombattanter i dagsläget, är relationen en helt annan: 3–7 procent beroende på jämförelsen.
Välfyllda gaslager och relativt sett lägre gaspriser
Priset på naturgas ser inte ut att utvecklas som Vladimir Putin eller Ryssland, som genomför en fullskalig invasion av Ukraina, vill. Vi har tidigare i nyhetsbrevet uppmärksammat hur framgångsrikt Europa på kort tid gjort sig relativt oberoende av den ryska naturgasen. De nederländska TTF-terminerna, som utgör riktmärke för hela den europeiska gasmarknaden, handlas nu för ca 65 euro per MWh. Man får blicka tillbaka ända till november 2021 för att hitta en lika låg nivå för priset på det som kallas ”Front-Month” på gasmarknaden.
Fyllnadsgraden i de europeiska gaslagren är god för säsongen. I Tyskland (inte minst) har den till och med ökat något från jul och framåt. Vilket är helt på tvärs mot vad som är normalt vid denna tid på året.
Tråkigare för svensk del är de höga elpriserna. Under december var de svenska elspotprisernas priskoppling mot kontinentaleuropa närmast total – dessutom ofta hela vägen upp i nordligaste Norrland. Brist på planerbar kraftproduktion i södra Sverige är huvudförklaringen till att kontinentaleuropeiska elpriser inte kunde tryckas ut mot landsgränsen. Detta tydliggör behovet av att snarast komma i gång med utbyggnaden av den svenska elproduktionen.
Produktionen föll i november – gladast är nog Riksbanken
Nya data för november visar att BNP-indikatorn föll och att detaljerad statistik för efterfrågan, produktion och orderingång gick i samma riktning. Detta är sannolikt en lättnad för Riksbanken som tillsammans med centralbanker i andra länder bedriver en politik för att just bromsa den ekonomisk utvecklingen.
Industriekonomerna har lusläst de ekonomiska data som kommit in. Det spretar åt olika håll beroende på vilken delbransch vi tittar på. Men slutsatsen är ändå att det inte finns anledning att ändra prognosen om negativ tillväxt under 2023 följt av en måttlig BNP-tillväxt under 2024.
Industriproduktionen i Sverige i november påverkades framför allt negativt av störningar för motorfordonsindustrin. För fordonsindustrin minskade produktionen i november med hela 22,7 procent från oktober. Detta bidrog till att produktionsvolymen för hela industrin minskade med 2,3 procent motsvarande period året innan.
Hushållens konsumtion har hållit emot hyfsat. I november steg hushållens konsumtion med 0,4 procent från oktober. I de siffrorna kan vi bland annat ana en inför-fotbolls-VM-effekt samt försäljning drivet av black week och black Friday. Under det senaste året har dock konsumtionen backat, men vi talar inte om något totalt ras utan årstakten var endast svagt negativ i november, minus 0,5 procent.
Inflationen har kulminerat – men inte i Sverige
Skillnaderna i inflationsförloppen mellan kontinenterna består delvis enligt decemberstatistiken: ”kärninflationen” har uppenbarligen kulminerat i USA, med ett fall tre månader i rad från 7,3 procent i september till 6,4 procent i december. Kärninflationen fortsätter däremot obrutet att stiga på vår sida av Atlanten.
Det är således uppenbart att andra och tredje ordningens effekter av skenande energipriser ännu inte har klingat av i Eurozonen och Sverige. Tvärtom hoppade kärn-KPI upp med hela 0,6/ 0,8 procent i Eurozonen/Sverige mellan november och december medan motsvarande hopp i USA endast var 0,3 procent.
Energipriserna har stigit betydligt snabbare i Sverige än i Eurozonen. Det avspeglas i att inflationen (HIKP) i Eurozonen kulminerat men att den svenska inflationen (KPIF) fortsätter att stiga. I artikeln skissar vi på scenarier för inflationen framåt, i både USA, Eurozonen och Sverige.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
